Skrivet från en av pedagogerna som tillhörde förskoleklassen, Jag var uppe hos dem och hämtade alla teckningar de ritat och fick samtidigt höra barnens tankar. De var många som tyckte det var jättespännande när det brann i prinsessans hus, när Drako gick i skogen och Prinsessan smög på honom. Det var väldigt roligt att se han som gick omkring och städade tyckte några och att vi spelade bra var andra kommentarer. De var väldigt noga med att jag skulle lyssna på skivan tillsammans med dem och de sjöng med för full hals. Hälsa Stina, Drako och Prinssenan från oss fick jag lova att göra innan jag lämnade dem.Tack för en jättefin föreställning. Barnen va stormförtjusta och skivan går i ett. Har nu bränt en extra kopia så den inte blir förstörd. Barnen har även ritat teckningar.....
måndag 16 maj 2011
Respons från förskoleklassen
Ming
En fantastisk förmiddag med Torben som innehöll mycket musik och ljud. Ming står för musikintroduktion för nybörjare i grupp och är ett förhållningssätt till musik, ljud och instrument. Vi ska så ett frö förklarade Torben, vi ska med andra ord förhålla oss så att barnen blir nyfikna och intresserade. Det gör vi såklart bäst genom att själva vara nyfikna och intresserade.
Byggstenarna i ming är ljud, puls, rytm och toner.
Gör det!!!!! håll på med instrument och ljud och lämna utrymme för barnen att komma in. Till exempel i denna sången som vi sjöng Alla ljud ä musik, bar man gör dom, lämnas utrymme för olika ljud man kan hitta på för stunden eller fått tänka ut innan. Använd allt som låter.
Ljudsaga, Torben berättade hur hans morgon sett ut och vi fick komma på ljud och något tecken som ljudet stod för och sedan berättade vi genom att läsa/avkoda de tecken/symboler vi ritat som då stod för ett visst ljud. Det var väldigt kul och samtidigt är det för barnen en läsförberedande aktivitet där de bland annat tränar på att läsa av symboltecken som är en del i språkutvecklingen.
Här testar Sara en ensträngad bas där ackorden är märkta i både färg och ackordbenämningen. Ett smidigt och lätthanterligt instrument som passar till även små händer. Det lät hur bra som helst och skulle fånga många barns intresse om de fick möjlighet att testa på. Vi spelade efter färgerna som även fanns upptryckta på vårt sångpapper, Torben visade också med olika färger vilken färg som skulle spelas och när. Med hjälp av en filttavla och färgade pluppar också i filt kunde en hel låt komponeras. Detta skulle kunna bli en utveckling av fallskärmen som också handlar om färger och timing.
Här provar Sanna en flöjt som har ett bestämt ackord, vi spelade Blinka lilla stjärna allihop och Torben dirigerade med hjälp av färger.
Här nedan ses en bygelgitarr där ackorden är inställda på respektive färg. Bygeln ställs ovanför det ackord som man vill ha och hur lätt och roligt som helst blev det att spela gitarr. Tur att vi inte sett dessa innan musikprojektet för då kanske man inte lärt sig spela på vanlig gitarr utan skaffat en sån här istället. För barnen som har små händer och är nybörjare blir detta som att bli proffs med en gång, fantastiskt vad det lät ok när vi spelade tillsammans. Sten Bunne heter mannen som tillverkar dessa och på musinova.se kan man se mer.
Vad vore livet utan dej, va vore livet utan mej
vad vore livet utan mat, va vore livet utan fat
Denna sången lockar till rim och det är ju alltid kul och språkutvecklande. Vi slutade med en sång som man var tvungen att göra en reflektion över vad vi gjort idag, Tack för idag! Nu har vi .........ja sjung allt vad vi gjort idag. Vilket det i Lpfö 98 (rev. 2010) står under utveckling och lärande att vi ska sträva efter att utveckla, det står så här:
Byggstenarna i ming är ljud, puls, rytm och toner.
Gör det!!!!! håll på med instrument och ljud och lämna utrymme för barnen att komma in. Till exempel i denna sången som vi sjöng Alla ljud ä musik, bar man gör dom, lämnas utrymme för olika ljud man kan hitta på för stunden eller fått tänka ut innan. Använd allt som låter.
Ljudsaga, Torben berättade hur hans morgon sett ut och vi fick komma på ljud och något tecken som ljudet stod för och sedan berättade vi genom att läsa/avkoda de tecken/symboler vi ritat som då stod för ett visst ljud. Det var väldigt kul och samtidigt är det för barnen en läsförberedande aktivitet där de bland annat tränar på att läsa av symboltecken som är en del i språkutvecklingen.
Här testar Sara en ensträngad bas där ackorden är märkta i både färg och ackordbenämningen. Ett smidigt och lätthanterligt instrument som passar till även små händer. Det lät hur bra som helst och skulle fånga många barns intresse om de fick möjlighet att testa på. Vi spelade efter färgerna som även fanns upptryckta på vårt sångpapper, Torben visade också med olika färger vilken färg som skulle spelas och när. Med hjälp av en filttavla och färgade pluppar också i filt kunde en hel låt komponeras. Detta skulle kunna bli en utveckling av fallskärmen som också handlar om färger och timing.
Här provar Sanna en flöjt som har ett bestämt ackord, vi spelade Blinka lilla stjärna allihop och Torben dirigerade med hjälp av färger.
Här nedan ses en bygelgitarr där ackorden är inställda på respektive färg. Bygeln ställs ovanför det ackord som man vill ha och hur lätt och roligt som helst blev det att spela gitarr. Tur att vi inte sett dessa innan musikprojektet för då kanske man inte lärt sig spela på vanlig gitarr utan skaffat en sån här istället. För barnen som har små händer och är nybörjare blir detta som att bli proffs med en gång, fantastiskt vad det lät ok när vi spelade tillsammans. Sten Bunne heter mannen som tillverkar dessa och på musinova.se kan man se mer.
Vad vore livet utan dej, va vore livet utan mej
vad vore livet utan mat, va vore livet utan fat
Denna sången lockar till rim och det är ju alltid kul och språkutvecklande. Vi slutade med en sång som man var tvungen att göra en reflektion över vad vi gjort idag, Tack för idag! Nu har vi .........ja sjung allt vad vi gjort idag. Vilket det i Lpfö 98 (rev. 2010) står under utveckling och lärande att vi ska sträva efter att utveckla, det står så här:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker föstå andras perspektiv.
Sista dagen med musikprojektet, föreställning och examination.
Idag var Marie på plats tillsammans med en massa barn från två olika förskolor. En lyckad genomförd föreställning med nöjda barn och pedagoger.
Responsen från barnen kommer även att ske på annat sätt än som nu direkt, det då vi förhoppningsvis får ta del av deras teckningar. Hur vi i vår tur sedan bekräftar dessa har vi inte diskuterat ännu.
Mats var examinator idag och gav feedback och vi lyfte de mål som denna examination innehöll. Vi gick igenom olika delar som är viktiga i ett sådant här projektarbete, och att det inte bara är processen som är viktig utan även produkten i detta fall det vi visar upp.
Mats feedback över vår insats:
Starten - barnen var medaktiva och engagerade
Berättarteknik/narrativt - barnen fick snabbt veta vad det hela handlar om, kontraster i det onda och det goda då prinsessan är ond och draken god är tydliga
Sensmoral - bli det du vill, att vara en vän om du vill ha en
Ljussättning - tydliga rumsbyten
Symbol - ballongen som finns med hela vägen blev symbolen för Stina
Less is more - rekvisitan, lite men genomtänkt och "enkelt"
Lyssna in varandra - vi var en helhet, samspel handlar om att ge och ta
Utnyttja scenen - hela scenen användes
Vi diskuterade även vår egen utveckling, hur barnen blev delaktiga och hur vi tar med oss detta i vår kommande yrkesroll. Många fina omdömen gavs och vi kunde stolta avsluta projektet. Det har varit jättekul och givande, tack för ett gott samarbete allihop.
Responsen från barnen kommer även att ske på annat sätt än som nu direkt, det då vi förhoppningsvis får ta del av deras teckningar. Hur vi i vår tur sedan bekräftar dessa har vi inte diskuterat ännu.
Mats var examinator idag och gav feedback och vi lyfte de mål som denna examination innehöll. Vi gick igenom olika delar som är viktiga i ett sådant här projektarbete, och att det inte bara är processen som är viktig utan även produkten i detta fall det vi visar upp.
Mats feedback över vår insats:
Starten - barnen var medaktiva och engagerade
Berättarteknik/narrativt - barnen fick snabbt veta vad det hela handlar om, kontraster i det onda och det goda då prinsessan är ond och draken god är tydliga
Sensmoral - bli det du vill, att vara en vän om du vill ha en
Ljussättning - tydliga rumsbyten
Symbol - ballongen som finns med hela vägen blev symbolen för Stina
Less is more - rekvisitan, lite men genomtänkt och "enkelt"
Lyssna in varandra - vi var en helhet, samspel handlar om att ge och ta
Utnyttja scenen - hela scenen användes
Vi diskuterade även vår egen utveckling, hur barnen blev delaktiga och hur vi tar med oss detta i vår kommande yrkesroll. Många fina omdömen gavs och vi kunde stolta avsluta projektet. Det har varit jättekul och givande, tack för ett gott samarbete allihop.
Föreställning 3
Återigen en barngrupp, något yngre än i går 3-6 år. Samma härliga förväntan syntes i deras ögon och goa kommentare och respons fick vi till oss idag också. Sissie gav respons, lite mer energi eftersökte hon men i övrigt helt ok. Idag fick vi en ledig eftermiddag, skönt för man blir lite urlakad av att uppträda. Ladda för en sista föreställning imorgon.
Premiär med "Draken Drakos äventyr" 10/5-11 kl 10.00
Äntligen kommer barnen in, de är från min vfu-plats och jag tror att jag är lika förväntansfull på deras reaktioner som de är på föreställningen. Många hej och vink blir det innan ljuset äntligen släcks och det kan börja.
Barnen tas in i teatern då Thomas förvånat undrar vad de gör här och om de är de som ska se på Drakens äventyr, han ber dem också ropa på Drako då han inte kommit. Genom att Thomas presenterar kören och bandet blir även vi inkluderade. Drako bjuder in barnen genom att be dem säga sina namn, räkna taggar på svansen och på olika sätt bekräfta det de säger på ett kontrollerat sätt (här är det annars lätt att barnen tar över, vilket inte är tanken). Prinsessan är även hon riktad mot barnen och berättar till dem i förtroende elaka saker, detta trotsar barnen då de vill hjälpa Drako genom att säga till honom att inte lyssna på Prinsessan. När Drako drömmer visas ett bildspel som ska föreställa hans drömmar, härliga kommentarer gavs av barnen då de visste att han drömt om Stina, det såg de ju. Några av kommentarerna löd; " Om du inte hörde vad vi hette kan vi säga det en och en så du hör". "Vi såg att du drömde om Stina, vi såg dina drömmar". "Du skulle ha lyssnat på vad vi sa, för Prinsessan bara luras hela tiden".
Det kändes väldigt kul och det gav oss många härliga skratt, an annan sak som var kul var att det var många av barnen som sjöng med i refrängerna och att de inte kunde sitta still under låtarna, de spelades luftgitarr och lufttrumma lite här och där, ett oerhört gott betyg anser jag. Om vi lyckats får barnen sugna på att sjunga och spela har vi fått ut budskapet, musik är viktigt och oerhört kul.
Responsen från en av pedagogerna till förskoleklassen var; "Jag hoppas verkligen att ni ska spel upp för många barn, det var fantastiskt bra". Mer utförligt om vad hon tyckte var bra ska jag ta reda på. Att spela upp för en barngrupp gav verkligen svar på om vi var på rätt väg eller inte, de är ju så ärliga i deras direkta reaktion och kommentarer. Intressant var det att observera deras reaktioner, min känsla var att barnen var fängslade av storyn, gick igång på musiken och fick även ge utlopp för kommentarer.
Under eftermiddagen spelade vi för studenter, vilka gav en mer osäker direktrespons, de var mer iakttagare än medresenärer. Så med facit i hand var det jättebra att vi spelade för barngruppen först och inte för de vuxna, då barnen gav oss ett kvitto på att vi var helt ok. Det kändes som om hela gruppen var nöjda och hade växt av vad vi presterat. Vi var idag VI.
Barnen tas in i teatern då Thomas förvånat undrar vad de gör här och om de är de som ska se på Drakens äventyr, han ber dem också ropa på Drako då han inte kommit. Genom att Thomas presenterar kören och bandet blir även vi inkluderade. Drako bjuder in barnen genom att be dem säga sina namn, räkna taggar på svansen och på olika sätt bekräfta det de säger på ett kontrollerat sätt (här är det annars lätt att barnen tar över, vilket inte är tanken). Prinsessan är även hon riktad mot barnen och berättar till dem i förtroende elaka saker, detta trotsar barnen då de vill hjälpa Drako genom att säga till honom att inte lyssna på Prinsessan. När Drako drömmer visas ett bildspel som ska föreställa hans drömmar, härliga kommentarer gavs av barnen då de visste att han drömt om Stina, det såg de ju. Några av kommentarerna löd; " Om du inte hörde vad vi hette kan vi säga det en och en så du hör". "Vi såg att du drömde om Stina, vi såg dina drömmar". "Du skulle ha lyssnat på vad vi sa, för Prinsessan bara luras hela tiden".
Det kändes väldigt kul och det gav oss många härliga skratt, an annan sak som var kul var att det var många av barnen som sjöng med i refrängerna och att de inte kunde sitta still under låtarna, de spelades luftgitarr och lufttrumma lite här och där, ett oerhört gott betyg anser jag. Om vi lyckats får barnen sugna på att sjunga och spela har vi fått ut budskapet, musik är viktigt och oerhört kul.
Responsen från en av pedagogerna till förskoleklassen var; "Jag hoppas verkligen att ni ska spel upp för många barn, det var fantastiskt bra". Mer utförligt om vad hon tyckte var bra ska jag ta reda på. Att spela upp för en barngrupp gav verkligen svar på om vi var på rätt väg eller inte, de är ju så ärliga i deras direkta reaktion och kommentarer. Intressant var det att observera deras reaktioner, min känsla var att barnen var fängslade av storyn, gick igång på musiken och fick även ge utlopp för kommentarer.
Under eftermiddagen spelade vi för studenter, vilka gav en mer osäker direktrespons, de var mer iakttagare än medresenärer. Så med facit i hand var det jättebra att vi spelade för barngruppen först och inte för de vuxna, då barnen gav oss ett kvitto på att vi var helt ok. Det kändes som om hela gruppen var nöjda och hade växt av vad vi presterat. Vi var idag VI.
Musikprojekt dag 10
Idag är det sista dagen att finjustera, öva och ändra, imorgon kommer barnen och det ska verkligen bli kul att se deras reaktioner och lite läskigt också faktiskt. Alla roller har nu stand in ifall något händer, vi har även övat med dessa personer och det gick finfint, roligt att se hur de tolkade rollerna med egen touch på rollkaraktärerna och inte "härmade".
När man sedan i barngrupp arbetar med liknande projekt ska jag ta med mej att när olika barn gör sin version av tolkning synlig kan det både förändra och utveckla tankar om och sätt att agera. Som i sin tur kan ge oändligt många olika sätt att gestalta en berättelse/sång på. Det handlar tror jag om att ge utrymme för barns tankar och idéer.
Vi i musikergruppen arbetade under sena eftermiddagen med att sammanställa vårt paper, det här var vad vi skrev om vår del i projektet:
Musikprojekt
Vår process
Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.
Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.
Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.
Med barnen
I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.
När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare med förankras innehållet hos barnen. Barnen känner delaktighet under processens gång då det ur deras egna stoff byggts på med melodier och att även storyn till teatern har sitt ursprung i låtarna.
I Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.
Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).
Matilda(2011) lyfter hur vi kan använda musik vid andraspråksinlärning. Hon lägger tyngdpunkten på att pedagogen inger förtroende och skapar trygghet. Att sjunga samma sånger skapar trygghet och bidrar också till att barnen ges större möjlighet att skapa förståelse om vad de sjunger om. Genom att sedan få skriva egna texter kommer barnen att träna språket och få en större förståelse för vad texten handlar om. För att förtydliga ordens betydelse ytterliggare kan barnen även skapa rörelser till texten och musiken och även gestalta sin sångtext antingen med kroppsspråk eller genom att använda diverse olika föremål.
Bolduc (2008) beskriver i en annan vetenskaplig artikel sambanden mellan musik och språkutveckling, att de utvecklar varandra. Framför allt lyfter han fram tre viktiga språkutvecklingsområden som utvecklas under musikaktiviteter, och det är auditiv perception, fonologiskt minne och metakognitiv kunskap.
Salmon (2010) lyfter att man som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i undervisningen, genom att arbeta musiskt utvecklas barns kreativitet och tänkande. Läsning och skrift blir en del av utvecklingen för barnen tack vare skapandet tillsammans. Barns nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra.
Vi som pedagoger anser att vi skall hjälpa och inspirera barnen genom att ofta sjunga, lyssna på musik, experimentera med olika ljud, läsa böcker, skriva texter/låtar tillsammans med barnen utifrån det tema som är aktuellt. När man jobbar med många olika delar som texter, musik, soundscapes och improvisation är det lättare för barnen att hitta något som fångar deras intresse och som de känner att de vill jobba vidare med.
När man sedan i barngrupp arbetar med liknande projekt ska jag ta med mej att när olika barn gör sin version av tolkning synlig kan det både förändra och utveckla tankar om och sätt att agera. Som i sin tur kan ge oändligt många olika sätt att gestalta en berättelse/sång på. Det handlar tror jag om att ge utrymme för barns tankar och idéer.
Vi i musikergruppen arbetade under sena eftermiddagen med att sammanställa vårt paper, det här var vad vi skrev om vår del i projektet:
Musikprojekt
Vår process
Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.
Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.
Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.
Med barnen
I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.
När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare med förankras innehållet hos barnen. Barnen känner delaktighet under processens gång då det ur deras egna stoff byggts på med melodier och att även storyn till teatern har sitt ursprung i låtarna.
I Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.
Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).
Matilda(2011) lyfter hur vi kan använda musik vid andraspråksinlärning. Hon lägger tyngdpunkten på att pedagogen inger förtroende och skapar trygghet. Att sjunga samma sånger skapar trygghet och bidrar också till att barnen ges större möjlighet att skapa förståelse om vad de sjunger om. Genom att sedan få skriva egna texter kommer barnen att träna språket och få en större förståelse för vad texten handlar om. För att förtydliga ordens betydelse ytterliggare kan barnen även skapa rörelser till texten och musiken och även gestalta sin sångtext antingen med kroppsspråk eller genom att använda diverse olika föremål.
Bolduc (2008) beskriver i en annan vetenskaplig artikel sambanden mellan musik och språkutveckling, att de utvecklar varandra. Framför allt lyfter han fram tre viktiga språkutvecklingsområden som utvecklas under musikaktiviteter, och det är auditiv perception, fonologiskt minne och metakognitiv kunskap.
Salmon (2010) lyfter att man som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i undervisningen, genom att arbeta musiskt utvecklas barns kreativitet och tänkande. Läsning och skrift blir en del av utvecklingen för barnen tack vare skapandet tillsammans. Barns nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra.
Vi som pedagoger anser att vi skall hjälpa och inspirera barnen genom att ofta sjunga, lyssna på musik, experimentera med olika ljud, läsa böcker, skriva texter/låtar tillsammans med barnen utifrån det tema som är aktuellt. När man jobbar med många olika delar som texter, musik, soundscapes och improvisation är det lättare för barnen att hitta något som fångar deras intresse och som de känner att de vill jobba vidare med.
Musikprojekt dag 9
Mera övning med kören och med hela gänget. Jag ser stor skillnad i hur de flesta nu vågar ta i och sjunga, från att inte ha hörts så mycket låter våran kör nu som en kör, i mina otränade öron i alla fall. Och som Marie och Sissie sa så låter det mer och gladare när ett leende finns på sjungandes läppar.
Ändrar lite i sista låten, där jag spelar gitarr istället för synt. På grund av att det helt enkelt inte låter och känns bra med synten, fick inte ihop det helt enkelt. Övrigt i bandet känns det helt ok, alla är ganska förvånade och stolta att vi faktiskt lärt oss det vi nu kan under dessa två veckor.
Själva storyn har också utvecklats, då manusgruppen jobbat med att finslipa detaljer som har handlat om att förstärka med repliker eller rekvisita. Jag själv tycker att det hänt något varje dag som har utvecklat projektet framåt, det kan ha handlat om att betona vissa ord mer eller i repliker eller sång, det har också handlat om att rekvisita har tydliga manus över vem som gör vad i det dolda.
Ändrar lite i sista låten, där jag spelar gitarr istället för synt. På grund av att det helt enkelt inte låter och känns bra med synten, fick inte ihop det helt enkelt. Övrigt i bandet känns det helt ok, alla är ganska förvånade och stolta att vi faktiskt lärt oss det vi nu kan under dessa två veckor.
Själva storyn har också utvecklats, då manusgruppen jobbat med att finslipa detaljer som har handlat om att förstärka med repliker eller rekvisita. Jag själv tycker att det hänt något varje dag som har utvecklat projektet framåt, det kan ha handlat om att betona vissa ord mer eller i repliker eller sång, det har också handlat om att rekvisita har tydliga manus över vem som gör vad i det dolda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)