24/2 Didaktisk momentplanering 1

En dag full med tips och idéer till musikaktiviteter med både små och lite större barn. En del moment var för mig okända, som till exempel "Spela ljudmemory med våra egna kroppar", vilka ljud man kan förändra efter tema eller intresse. Idag bestod memorylätena av bondgårdsdjur, vi fick som vanligt många goa skratt på köpet. Mycket former av sång där känslolägen och olika tempon förändrade låtarnas ursprung. Djur, färger, rörelser och känslor var de teman som lyftes.

Att kunna styrka med läroplanen är viktigt, det för att synliggöra vad för olika former av lärande vi arbetar med i leken och musiken. Språkutvecklingen, det sociala samspelet, matematiken och rörelser i olika former är saker som tränas och det ska vi alltid försöka att påvisa. Då kan det vara bra att ta för vana att skriva  momentplaneringar där lärandet synliggörs och styrks. Det kan då bidra till att vår kommande yrkesstatus höjs när vi kan argumentera för de former av lärande som ingår i det vi gör med barnen, och  mot dem som anser förskoleyrket och de estetiska aktiviteterna endast är "lekstuga". I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010 s.11) står det under utveckling och lärande att:

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

23/2 Littsem 2

Idag har vi diskuterat Lilliestams bok Musikliv, vad musik gör med människor och vad människor gör med musik. Vi hade lite olika uppfattningar om innehållet men för min del tyckte jag den tog upp allt som vi faktiskt gör med musik och vad musiken gör med oss plus lite till. Hur vi använder oss av musik och dess påverkan på oss i olika situationer.

I gruppen upptäckte vi att vi har ganska olika musikerfarenheter, några är duktiga på piano och några kommer nog att bli. Mitt första möte med ett instrument var när jag gick i andra klass och då spelade vi alla blockflöjt. Tyvärr var det inte så intressant så jag la ner allt vad instrument och eget musikande handlade om, man kan gott säga att blockflöjten tog död på det intresset. Annars älskar jag att sjunga i min ensamhet, men även i andra sammanhang som vid en lägereld till exempel. Vad vi har gemensamt är att vi alla tycker om musiken i olika former.

Hur kommer det sig att viss musik håller måttet igenom generationer? Intressant att fundera över. Och att vi fyller vår musikryggsäck med nya genrer, kanske tömmer vi ryggsäcken på musik som vi tröttnat på men att en viss bas alltid finns med.

Transponering

Musikteori: Om man anser att en låts förbestämda ton inte passar så bra till mig att sjunga till kan man transponera om den, från ex. C-dur till G-dur. Då använder man sig av en kvintcirkel, där man då tittar efter var C-dur finns respektive G-dur. För att komma från C-du till G-dur behöver vi gå ett steg till höger och då gör man detsamma med alla de utsatta ackorden i låten.

Har ackordet en siffra med sig, följer den även med ex. A7 blir E7 osv.

När kan man behöva transponera en låt? När tonen är för låg eller för hög för de som ska sjunga.

Pentatoniska tonförrådet, dessa toner kan man spela hur som helst för de låter fint tillsammans, c d f g a det motsvarar de svarta tangenterna på pianot.

Trummor - vi klappade och trummade namn, håller man fyrtakt är det viktigt att den inte går för fort om det är något barn som har ett långt namn med många betonande stavelser. Rätt så klurigt faktiskt.

Med hjälp av trummorna kan man spela varandras eko, sitt i en ring och gå laget runt.

Arrangemang

Marie visade genom att sjunga och dirigera oss in i olika former av hur man kan arrangera en låt. Vi fick pröva på att sjunga delar av låten och kanon i fyra olika stämmor, det lät väl sådär när vi sjöng om vår döda tupp. Men som sagt kan man arrangera, planera hur man ska sjunga en låt helt enkelt. I låten Chocolat bon bon sjöng vi alla första versen, sedan sjöng Marie Jag vill ha, osv och vi alla andra sjöng lite till och till sist sjöng vi gemensamt Alla vill vi ha choklad. Så arrangerades den låten till exempel. Även yngre barn klarar av att sjunga kanon.

http://www.itslearning.com/mah/lumaol/pojkaktig/
 En sångbok för killar, Pojkaktig (länk ovan), introducerades vi in i. Genustänket fanns där direkt och jag undrade vad nu detta var och det hade också Marie funderat på och valt bort dessa böcker under lång tid men efter att ha träffat bokens upphovsmän gav hon böckerna en chans. Namnet på boken tycker jag ej är så ok men sångerna är kul och passar naturligtvis både killar och tjejer lika bra. I de böckerna hittar man sånger till halloween och till tokiga eller lite läskiga sammanhang.

Musikteori: Toner och oktaver stod på schemat idag. Tonerna c-b är indelade i oktaver, som sektioner, det heter Stora oktaven, lilla oktaven, ettstrukna oktaven, tvåstrukna oktaven osv och skrivs ex. C, c, c1,c2. Vi ska kunna sätta ut från lilla g-c3 på pianots tangenter till tentan. Varför har man då oktaver? Jo för att veta vilken ton en not har, eftersom det finns många av noten c t ex. G-klaven talat om var tonen g1 ligger.

Är inte oktaven utskriven är det valfritt- vad menade jag med det, var står den i så fall utskriven?

Musikpussel

Alla kan syssla med musik i någon form, är inte sång eller instrument särskilt intressant kanske eget skapande av musik på datorn vara något som lockar. Det tror i alla fall jag att de flesta skulle gilla, tänk att fritt få sätta musik och ljudeffekter till sagor eller berättelser man själv hittat på och spelar in. Det visade Sara, Katerina och Sofie prov på idag, de hade kul och vi som fick lyssna också, tack för det.

Tobias visade oss och vi testade och testade. En del av oss hade skapat som ovan egna grejer, medan en del försökte bli kompis med datorn. Tänk vad uttrycket; "alla är vi olika", stämmer ändå. Men skam den som ger sig, jag lyckades i alla falla spara ner en liten snutt som jag satte ihop. Multimedia.skolverket.se, multimediabyrån här är allt tillåtet att använda. Gå in på arkiv, musikpussel, välj en genrer zippa, välj spår genom att dra det till sidan Mac GarageBand eller (Sony ACID som är delvis gratis (sal 302). Spara: Dela-skicka till I-tunes-ladda upp i pingpong.

Tillverka rituella trummor

Aktivitet i bildsalen igen, det blir bara roligare och roligare ju mer jag blir bekant med allt därinne. Att få arbeta fritt har också blivit lättare, det ska jag ta med mig, ju oftare man gör en aktivitet desto mindre obekväm känns den och kreativiteten kommer på nåt vis smygande fram och vips har man hållit på hela dan, var tog tiden vägen?

Idag var det en rituell trumma som skulle designas, vi utgick från en papprör av större modell, diameter kanske tjugo cm. Marie hade beställt skinn som skulle blötläggas en halvtimma innan de fästes på, de häftades på och skulle spännas rätt så hårt. Det fanns tyvärr lite för få skinn så jag ska klä mina båda trummor senare, men de är för övrigt klara. Jag använde mig av tunn matta till den ena och tapet till den andra, båda dekorerades också med lite av varje. Tanken blev att den ena skulle vara en festtrumma och den andra en sagotrumma.

Så här såg det ut när ett skinn blivit fastnitat. Det rådde full aktivitet inne i bildsalen långt in på eftermiddagen.






Ett regnrör hanns också med att tillverka, som fylldes med lite småsten och ris. För att sanden och riset skulle färdas långsammare skruvade jag i skruvar som stoppade upp farten något. Den låter som om havets vågor drar med lite småstenar upp vid varje vändning, rofyllt tycker jag.

Taktarter, notvärden och bollar

Träna takt med handklapp och bollar. Fyrtakt- klappa på ett och tre, respektive studsa om du har boll. Variera när du ska studsa, ett och tre eller två och fyra. Utöka till att studsa till en kompis som står mittemot, börja med att studsa på två och utöka sen till två och fyra. Stå i en ring där var tredje person har en boll, studsa på ett bestämt taktslag bollen åt höger och studsa sen den vidare så det blir ett flyt. Musiken ska vara i den takt man använder. Den klurigaste övningen vi gjorde var att stå i en tight ring med två bollar i olika färg, vilka skulle studsas på resp. ett och tre, resp. två och fyra till en och samma person. Den personen som kastade till dig skulle också vara densamma hela tiden. Kul övningar där vi tränade på betoning av taktslag/pulsslag i fyrtakt!

Den tanke som först slog mig var att detta är bra för de barn som har svårt att koncentrera sig, här måste man vara fullt fokuserad på sig själv. Ge barnen valmöjlighet att om de tycker det är svårt studsa på ett, och de barn som tycker det känns lättare kan studsa på ett och tre.

Musikteori: Taktarter och notvärden var lite klurigare och kommer även att vara med på tentan. Det första man ser när man ska läsa noter är just notvärde och taktart, den siffra som står överst anger summan av notvärdet-rytmen. Den siffran under anger takten, 2,3,4 eller vad som det är. Inom taktstrecken kan det vara olika noter men deras sammanlagda värde ska alltid bli detsamma.

I en helnot är alltid värdet fyra om det är fyrtakt. I denna bilden som jag lånat av Amanda illustreras notvärden genom att dela ett äpple. Om nu helnoten är fyra, är halvnoten två, fjärdedelsnoten ett, åttondelsnoten 1/2 osv.









Vi fick till oss noter som vi skulle sätta ihop till en melodi, vi klappade takten och räknade notvärden.

Här är ett bevis på hur en av grupperna komponerat en låt i fyrafjärdedelstakt. Sandra höll ordning på takten medan vi andra klappade fram melodierna. Att tänka på när man arbetar med detta är att takten inte får gå för fort, det blir då väldigt svårt att klappa fjärdedels och neråt.

Det finns också pauser som kan läggas in och de har då också ett notvärde, men detta anser jag vara överkurs för mig så det får jag återkomma till senare.








Noterna bestämmer hur man kan sjunga. Här är helnoten fyra. 
Hej, halvnot                                            Hej, halvnot
Hej på, två åttondel, dig, fjärdedel          Hej på dig
Hej på, två åttondel, mig, fjärdedel         Hej på mig
Tjena mors                                              Osv.                                          
Din galosch
Morsning  
Korsning
Hejsan, två åttondel, svejsan, två åttondel, hejsan svejsan hejsan svejsan hejsan hej (klapp).

Jag tror jag förstår men här behövs nog rätt mycket mer övning som med det mesta.

Littsem 1 och trummor

Bra diskussioner under seminariet, alla tycker det är viktigt att den estetiska lärprocessen får en mer framträdande roll. För att övertyga dem som nu inte anser att detta är viktigt krävs att vi har goda argument till och att vi kan framföra dem på ett sätt som är relevant och faktabaserat. Att vi sedan kan använda estetiska uttrycksformer själva är ju här en förutsättning.

 

                                           Karin, jag, Anna, Marie, Sanna och Ida lyssnar och lär.

Trummor och Tobias, det blev en kul eftermiddag. Vi spelade på Djembe, en trumma som har sitt ursprung i Västafrika. Tre grundslag, sätt att spela på djembetrumman, hela handen lite avslappnat, hela handen stumt och halva fingrarna snärtigt längst ut i kanten. En ledare startar tydligt upp låten och styr genom den och avlutar. Tobias visade hur vi skulle spela trestämmigt (polyrytmiskt) där han sedan spelade solo, det var verkligen jättefräckt. Varje slag kändes i hela kroppen, skulle kunnat hålla på hela kvällen om inte fingrarna blivit så ömma. Slår numera lite trumslag på både det ena och det andra, det måste vara ett tecken på att det fångade mitt intresse minst sagt.Vi lärde oss en afrikansk sång med dans, Dosala. Skolbarnen sjunger och dansar den när de går till skolan, och de skrämmer olika djur på vägen med dansrörelserna.(Mjuka gungande höfter).

Litteraturen; Hallström, Lennart (1999). Lär dig spela djembe.

9/2 Vetenskaplig artikel

Alla presenterade sina artiklar och det var en intressant och annorlunda examinationsform. De flesta hade valt att söka på musik och lärande i förskolan men även dans i förskolan fanns med. Vi fick till oss från de flesta att musik är viktigt för lärandeprocessen men det vi saknade var fler exempel på hur man rent praktiskt gör. Marie lovade att fixa en mapp där vi kan lägga upp de förslag som ändå fanns med och att vi under terminen kan fortsätta lägga bra användbara tips där.

Frågan efter denna dag är för mig varför det inte används mer musik i förskola och skola när det tyder på att det för med sig så mycket gott. Men det får vi väl försöka ändra på.

Rim, rytm och röst

Konst-ordkonst-tonkonst, för att vara konst eller ses som konst ska den på något sätt beröra/påverka, ha en avsikt/intention.Den ska skapa en sorts kommunikation mellan konstnär och beskådaren. Rörlig och stillastående konst, exempel på rörlig konst är musik, teater och muntlig litteratur, och exempel på stillastående konst är bilder, skulpturer och litteratur. Skönlitteraturens estetik glöms ofta bort, det som diskuteras är innehållet. Jörgen gick igenom vad vårt språk består av och att vi behöver vara språkligt medvetna, fonetiskt medvetna. Vi arbetade med stavelser, betonade stavelser, pauser, dialoger, dikter, verser och rim.Vilka olika sätt man kan säga ett och samma ord men att det kan få olika betydelse då det sägs med olika betoning på vokalerna.

 Rimma kan man göra på många sätt, i början, i mitten och i slutet. Poesi är ett bra sätt att använda med barnen då det inte finns några rätt eller fel, däremot kan barnen känna trygghet i att veta att det finns olika sätt att skriva och få exempel på dem. I Lpfö 98 (rev 2010) s.12 står det att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Poesi är en form att leka med ord, uttrycka tankar, argumentera och kommunicera. Att skriva egna texter till sånger likaså, vilket vi nu har till uppgift.

Dra igång en låt och lära ut en sång

 Vi kan alla sjunga, det handlar om att träna. Halsen består av många muskler som går att träna upp. Det bra att tänka på att barnens toner ligger högre för de har kortare stämband än oss vuxna.Därför är det bra att vi anpassar tonarten efter dem, det kan kännas lite svårt men det funkar, det är nog också en träningssak.

 Marie visade på olika sätt hur det kan gå till när man ska lära ut en sång. 
Helhet, börja själv spela och sjunga och låt barnen hänga på allt eftersom de lär sig texten.
"Häxvisan", Bom bom dang dang rad da gosch gosch. Bom bom dang dang rad da gosch.
Motiv/Ostinato, upprepa, återkommande, sjunga i stämmor-unisont, alla sjunger samma. Man kan visualisera tonhöjderna genom att exempelvis "betona" låga/höga toner eller båda.

Frasvis och härma eko, barnen härmar det pedagogen sjunger. Variera sätten beroende på låten.
Rimord, till exempel låten Ägg  ägg mera ägg ät så får du ___. Barnen kan fylla i själva vad ägg rimmar på.
Bilder, tecken och rörelser, målade bilder gärna av barnen själva, tecken som stöd eller rörelser som förtydligar texten.
Glömord, laborera med texten, sjung medvetet fel eller glöm bort dig i texten.Ett kul sätt att få barnen att visa att de kan texten och bra att visa att man själv kan göra fel, det är ingen fara att göra fel.
Lära ut en del i taget av texten, till exempel refrängen.Då behöver det vara en refrängssång förstås.
Dans, variera och stå, sitt, ligg och hoppa om vartannat.
 "Fyra trummor i en ring"
Tempo, fortare, fortare och fortare när man sjunger en sång blir fantastiskt kul när orden låter helt annorlunda.
"Hönorna de kacklar hela dagen lång, fast jag säger åt dem sluta gång på gång,
sluta kackla, sluta kackla, sluta kackla, sluta kackla, sluta kackla, sluta kackla NU!"

När man använder sig av olika hjälpmedel för att lära sig att förstå och sjunga en text är det viktigt att allt eftersom ta bort dem för det är sången i sig som är det viktigaste.

Det frigörs endorfiner som gör att vi mår bra när vi sjunger, vilket är en nog så god anledning till att sjunga ofta.

Tillverka egna instrument

Bildsalen har det mesta, och finns inte det du söker finns alltid något annat som går lika bra att använda. Det är bara brist på fantasi och kreativitet som sätter gränser, sägs det.Att ha en mall att utgå ifrån är en trygghet för dem som är lite osäkra och har svårt att komma igång. Själv är jag en sådan person som ofta har svårt att hitta idéer och är tacksam när det finns någon form av mall att utgå ifrån, även om det sägs inte finnas något rätt eller fel kan vi ha olika mycket tränad kreativitet.

Egenhändigt gjorda instrument har en något dovare klang och kan därför rekommenderas i en barngrupp. Det blir ju dessutom en kul aktivitet att själv få konstruera och tillverka ett eget instrument. I Lpfö 98 (rev 2010) s.12 står det under utveckling och lärande att:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"

Under eftermiddagen testade vi våra instrument med Marie, vi sjöng sånger vi kan ha användning för bland annat, Vad får det lov att va, som är en sång att starta upp en musikstund med. Tänk på att inte alla hämtar instrument samtidigt, det blir rörigt, tre åt gången som flest.

Det gäller att starta upp någon form av sångmapp eller liknande där både texter, ackord och gärna ett sång/melodiprov finns, det känns omöjligt att ha kvar låtarnas melodi i huvet. De låtar vi sjunger väldigt mycket sitter men det andra får vi komma på något sätt att minnas. Det är ju nu eller aldrig känns det som vi har chansen att få en stabil grund i att bli en musisk pedagog med ett bagage fullt med lekar och sånger.

VFU

Eleverna i fyran och femman bjöd in till Disco i gympahallen, det blev danstävlingar och fri dans. Härligt att se hur barnen hittar egna danser och rörelser och de flesta uppskattade discot. Nackdel var den höga ljudvolymen som bidrog till att barnen blev trötta i öronen, de vuxna hade hörselskydd. När barnen efter maten var ute blev snöhögen förvandlad till ett slott med vattengravar runt om. Grottor och kanaler i en annan snöhög. Det bakades också flitigt i snö, sand och gegga. Barnen ritade under eftermiddagen egna sykort som de stansade med synål och sedan sydde, mycket populärt bland både tjejerna och killarna.

Färger, ackord och gitarr

 En "göra" dag med många tips och idéer. Vi ser, hör, känner, prövar att genomföra. Fallskärm mindre modell med tillhörande instrument i samma färger.Bra att tänka på att musiken är fartig, det blir roligare och lite lättare att hitta rytmen då.Den som "dirigerar" musiken byter efter en stund med en kompis (om denna vill) med instrument. Som bilden nedan visar kan man även dirigera spelandet på andra sätt.Även här skiftar man dirigent.

Maries lilla korg med maraccas och klaves. Lätt för barnen att använda vid färgdirigentövningarna då färgerna stämmer överens med fallskärmen.

Äntligen!!! Nu gäller det att ligga i och träna, varje dag. Fyra ackord lärde vi oss och Maire var väldigt pedagogisk och tålmodig. Vi övade och övade tills ingen av oss hade någon känsel kvar i fingrarna.

Köpte mig en stämmare på väg hem, jätteenkelt med den att få gitarren stämd.

VFU

Gör min vfu i en förskoleklass. Denna första dag hade jag tänkt iaktta vad för estetiska uttryckssätt dessa barn och pedagoger använder. Det var en blandning av musik, målande och vävande. Musiken tog stor plats idag då det var dagen då Musik-Lotta alltid dyker upp, mycket uppskattad stund av barnen. De sjöng en sång som de sedan byggde på med instrument. Lotta hade med sig (kommer inte ihåg vad de heter men det var en liten avlång trälåda med en metallbricka fastskruvad som man sedan slog på med en boll på en träpinne) som hon delade ut till alla utom fyra barn som fick spela på trianglar. Triangel, dur och moll, Lotta delade upp i tre gäng som sedan fick spela i stämmor medan de sjöng sången.Detta blev ett sorts spelande efter dirigent och alla barnen var fokuserade på sin uppgift.

En annan musikaktivitet var när de lekte "Frys när musiken stannar", dans till Robin och Lady Gaga var en annan. Målandet skedde på skoltid då alla skulle rita vad de gillade att göra med en vän. Väva och sy olika mönster var mest populärt bland flickorna, så även dansen. Pojkarna byggde lego.

Soundscapes

Ljudlandskap, där finns både angenäma ljud och de som känns störande. Vi pratade om att ett och samma ljud kan kännas ok i ett sammanhang med en person som man gillar men att om en person man inte känner eller tycker mindre om gör samma ljud kan det kännas oerhört störande. I detta fall pratade vi om folk som sörplar vid matbordet och snarkning.

Hörselskydd kan förhindra tinnitus, Marie visade olika former av hörselskydd. Det kan vara en god investering, men använd dem innan det är för sent. Tinnitus är en livslång skada, än finns i alla fall inget som kan reparera dessa skador men förhoppningsvis går även den forskningen framåt.

Lokalisera ljud, för att klara det krävs stor koncentration, vi gjorde en övning där vi spred ut oss på golvet och några gick runt med olika instrument och spelade ganska dovt. När ljuden tystnade skulle vi som satt och blundade peka varifrån vi hörde de olika ljuden, vilket var ganska klurigt faktiskt.

Det ska vara kul att jobba med hörseln men var rädd om den. Försök att tänka på att dämpa ljuden runt omkring då blir det en bättre ljudmiljö. Barn som ges möjlighet att undersöka hur saker och ting låter upptäcker med alla sinnen. Det är därför viktigt att vi har en varierad och stimulerande lekmiljö där barnen vill undersöka.

Musikanalys

Vad är det jag hör egentligen? När, var, hur och varför använder vi musik? När vi säger att vi inte gillar en viss sorts musik, vad är det som gör att det är så, vad är det som man inte gillar i musiken? Och i så fall varför?

Vi har socialiserats in i musikens världs som vi socialiseras in i allt annat. Familj, vänner, skolan och fritidsintressen styr vad för sorts musik vi kommer i kontakt med. För att ge musiken eller barnen en ärlig chans att få en egen uppfattning om musikgenrerna kan det vara betydelsefullt att tidigt få ta del av dem. Marie nämnde tallriksmodellen när det gäller mat och varför inte detsamma när det gäller musiken?

Hur lyssnar vi, meditativt, assosiativt eller analytiskt? Med barnen kan vi försöka ta reda på om vi kanske lyssnar olika till olika slags musik, och på så vis får vi chansen att faktiskt lyssna till en mängd olika musikstycken och genrer under en enda aktivitet. Ta också reda på varför lyssnar vi som vi gör.

Formanalys, hur en låt är uppbyggd. En låt kan bestå av många delar till exempel intro, vers, brygga, refräng, instick, mellanspel och outro.

I Lpfö 98 (rev 2010) s. 12 står det att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

Det anser jag att man arbetar med när man lyssnar, diskuterar och reflekterar över sitt lyssnande med barnen. 

Vetenskaplig artikel

Söka via databasen ERIC, vilket är en utmaning då den består av artiklar på engelska. Vår grupp hade bestämt att söka artiklar där vi kunde öka våra kunskaper inom området förskola, musik och lärande. Vi hittade ganska lätt varsin artikel och startade processen. Läsa igenom, översätta, sammanfatta och reflektera. Att musik och andra former av ljud påverkar i en positiv riktning ett barns lärprocess, fick vi alla till oss och att det används i alltför låg utsträckning i lärandet. Estetiska lärprocessen står för en mångsidig utbildning där sinnena stimuleras i alla ämnen, för vi lär ju med alla sinnen. Den artikel jag valde sammanfattade jag så här:


 

Sammanfattning av vetenskaplig artikel; Using music to promote children´s thinking and enhance their literacy development (Angela Salmon 2010).

Artikeln är ett resultat av ett projekt där pedagoger testat att integrera musik och andra ljudformer i läs- och skrivutvecklingsaktiviteter. Målet var att synliggöra för hur musik, tanke och språk hör ihop, och att musiken förenklar själva tankeverksamheten då den bidrar till att lättare minnas, associera och relatera till tidigare erfarenheter.

Huvudfrågan är hur vi kan få in musiken mer och på så vis främja barns läs- och skrivutveckling. För att utvecklas måste det vara roligt, inspirerande och kännas meningsfullt. Aktiviteterna behöver innehålla stimuli som får igång den kreativa tankeprocessen. Problemet som författaren (Salmon, 2010) lyfter är att verksamheten inte uppmärksammat musikens olika former som ett komplement till annan undervisning.

Syftet med artikeln är att visa hur musik kan främja det kreativa tänkandet hos barnen när det handlar om läs- och skrivutvecklingen. Målet är att få upp ögonen på oss läsare om hur viktigt det är att vi tidigt arbetar aktivt med musik och andra former av ljud i verksamheten.  

Allt som händer runt omkring oss händer i någon form av sammanhang med någon form av ljud. Alltså är våra erfarenheter förknippade med olika former av ljud. I filmer används soundtracks, filmmusik. När vi hör känd filmmusik kan vi i huvudet se scener ur filmen och minnas sammanhang. Andra former av ljud kan väcka känslor som skräck eller glädje. Kulturella musikinslag som säckpipa till exempel förknippar vi som oftast till Skottland och män i kilt. Soundscapes eller ljudlandskap handlar om de andra ljud som finns i vår närhet som kan hjälpa oss att lokalisera tid och plats. Till exempel kan ljud som kommer från vågors brus ta oss till en strand eller genom att höra barns lek och skratt kan vi tänka oss en lekplats. Musiken kan också framkalla olika sinnesstämningar. Dessa former av musik och ljud kan hjälpa till att lättare visualisera, se inre bilder, vilket är viktigt när det handlar om läs- och skrivutvecklingen.

Musiken främjar tankarna som aktiverar de inre bilderna, påverkar känslor och gör det lättare att minnas ord och händelser. Det i sin tur skapar motivation för barnet till att vilja synliggöra tankarna mer uttryckningsfullt i form av att sjunga, dansa, rita, skriva. Viktigt här att pedagogerna aktivt stödjer och manar på så att förutsättningar skapas för dessa uttryck.

Författaren beskriver flera aktiviteter där pedagogerna använder sig av olika böcker och förstärker med musik som stimulerar barnen att arbeta mer kreativt. I slutet av artikeln skriver författaren även om hur viktigt det är att barnen tidigt får ta del av all sorts musik. Många barn har med sig en viss sorts genrer hemifrån och då behöver förskolan och skolan vara kompletterande, på så vis ges barnet en inblick musikens breda utbud.

Större delen av den forskning författaren grundar sin artikel på är för mig känd sen innan och det gör att jag känner förtroende för innehållet i stort. De slutsatser författaren drar är att musiken behövs som verktyg för att den fungerar som en slags tankestötta i läs- och skrivutvecklingsaktiviteter. Musiken utvecklar tanken och språket då den blir ytterligare en slags bro till att skapa inre visuella bilder.

Jag tycker det är jätteviktigt att vi använder oss av de områden vi vet bidrar till att stimulera och utmana barnens tankar. Musiken som verktyg visar sig vara både ett kul och utvecklande sätt att arbeta med, vilket dessutom skapar kreativa tankar hos barnen (även hos pedagogerna kan man tro).

Det som författaren inte synliggör är om vi tidigt arbetar med musik och ljudeffekter som komplement i läs- och skrivutvecklingen är de positiva ringar på vattnet som det skulle kunna föra med sig. Dels skulle det bli roligare men också ge en större inblick i musikens värld i stort, barnen får upp ögonen på andra former av musik och kan använda sig av ljud på en mängd olika sätt.

Puls

Pulsen är regelbunden musikalisk grundpelare, musikens tempo.. För att träna pulsen eller takten som är en synonym kan man till exempel klappa i händerna och försöka hålla den regelbunden.

Vi lekte olika lekar där pulsen var central, Spanare och hövding, Tvättmaskinen och Master. Bilden nedan togs när vi lekte tvättmaskinen, vi höll här pulsen genom att räkna en, två, tre, fyra. Vid varje fyra vände alla sig om 90 grader, vi hade musik till vilket gjorde det lite mer kul men också till en större utmaning. En person var smutstvätt och en annan person var tvättmedlet som skulle fånga smutstvätten. När vi vände oss om blev det möjlighet att hitta andra vägar att gå. En kul lek med många skratt, och tyckte vi den va kul kan man nog tänka sig att även barnen tycker det.

Digital portfoliointroduktion

Denna dag introducerade Tobias in oss i vad som ska bli våran form av dagbok. Den ska då innehålla vårens alla upplevelser, utmaningar, reflektioner och lärorika händelser och stunder i våran nya musikaliska bana. Bilder, text, film, ljud, vfu:n och tre små studiebesök där musik eller ljud på något sätt fångat min uppmärksamhet ska dokumenteras här. Syftet är att vi ska bli digitalt kompetenta, vilket i Norge i alla fall ses som en nyckelkompetens. Vi blivande förskollärare har en stor uppgift att vara kompletterande till de familjer som inte har förutsättningar att tidigt introduceras in i den digitala arenan. Vi behöver ha kunskap om nätet, vara kritiska och var medvetna om farorna. Dessutom står det i Lpfö 98 (rev 2010) s.12 att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja tekning i vardagen och  utforska, hur enkel tekning fungera,

Jag som tyvärr inte bekantat mig med datorn mer än absolut nödvändigt hittills får här en stor möjlighet att bli kompetentare på detta område. Som tur är har jag goa kompisar som är så hjälpsamma, kreativa och duktiga. Tack till alla er!

Lådan

Under denna förmiddag hade vi tillgång till bildsalen med allt material vi kunde önska, tid för aktiviteten hade vi också vilket är en fördel när en estetisk prestation ska göras. Vi hade fria händer så när som att vi skulle hålla oss till en viss storlek, typ skokartong. Det är alltid ganska klurigt att komma på vad och hur man ska gå tillväga men med så kreativa idesprutor som mina gruppkompisar är gick det finemang. Våra namn började alla på M, vi drogs alla till färgen svart och det blev liksom utgångspunkten sen fyllde vi bara på. Vi skulle skriva ner fem saker vi var bra på och det är inte heller så lätt i början att komma på men efter ett tags funderande var det svårt att välja ut fem saker, tänk vad en stunds funderande kan åstadkomma.


I läroplanen för skolan, Lpo 94 (s.7) står det under skolans uppdrag att:

 Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild,text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.

estetisk presentation

När möjlighet ges till att uttrycka sig hur man vill inom den estetiska ramen, som i princip kan vara vad och hur som helst ges alla möjlighet att göra det på sitt eget sätt. En sak man kan tänka på är att ge lite tips om hur det kan se ut eller hur man kan göra, det kan i sin tur ge idéer till nya tankar. Mitt sätt att presentera mig på blev genom denna text.

Några av mina intressen:

Med alpernas härliga backar i minnet
solen och kylan som bränner i skinnet
Med familjen och goda vänner
mycket värme och kärlek jag känner

Fotboll är livet
för mig helt givet
Spela själv eller titta
kan för mig kvitta

Yoga gör mig lugn och smidig
dock får den mig ej att bli morgontidig
Klubba, peg och boll
ja, jag har lite koll

Tänk när vi åter kan gå och skrota
känna känslan av att gå barfota
Den längtan är stor hos mig
kanse är den samma för dig

Nötmix och Guinness är en favorit
då kan jag glömma en hel del skit
Och pricken över i-et är
Lundell i sitt esse, jag blir nästan kär

      Gruppen består av May, Malin, Mirjam och Malou