Improvisation med Martin Holmlund

En kul dag med ett annorlunda sätt att spela musik på fick vi till oss. Vi lyssnade till olika artister som spelade på minst sagt udda sätt, bland annat en kille som spelade gitarr. Han använde dens ytor och potensial på många ovanliga sätt.

Soundtracks pratade vi också om och om att jobba med vad är det som låter, hur låter det och om kan man efterlikna ljudet på olika sätt.

Sagor med ljudeffekter prövade vi på, att spela upp en saga utan att använda ord. Det vi använde var de instrument vi tyckte kunde stämma in på en handling. Till exempel när lilla bocken Bruse gick över bron använde vi ett svagt trummande för stegen och en maraccas som skulle låta som först svag rädsla sedan högre och livrädd ju mer vi spelade på den då trollet kom. Martin spelade in och vi lyssnade, det lät faktiskt mycket likt det vi hade tänkt oss. Det var faktiskt otroligt effektfullt, och en aktivitet att ta med sig ut i verksamheten.

Vi testade också på att hitta på ljud som lät argt, glatt, ledset, regn, åska, sol och många fler. Här gavs tillfälle till att fundera på hur man egentligen kan gestalta i ljud med diverse instrument eller annat som låter. En jättekul dag som gav inspiration till improvisation.

Planering av didaktiskt seminarium

Vi valde efter lite olika förslag att jobba utifrån temat Afrika/djungel. Vi bestämde att vi skulle utgår ifrån att starta upp lite lugnt, höja tempot och avsluta lugnt.
- samla in barnen,
- starta upp med lite lugnare tempo där både kropp och röst får värma upp, In the jungle från Lejonkungen sjunger vi och kompar med gitarrspel
- därefter en rörelsedans till musik, rörelser som knyter an till afrika med låten Waka Waka med Shakira
- en sång och lekövning där vi sjunger En elefant balanserade och balanserar på rep och hämtar fler elefanter
- en massagesaga att varva ner till, handlingen i sagan beskriver olika djur och vad de gör.

I denna uppgift får vi möjlighet till att pröva på olika musikupplägg vi skulle vilja använda när vi ska ut och arbeta. ett jättebra tillfälle att samarbeta, förbättra och utveckla idéer vi får. Allt är lättare när man kan bolla lite fram och tillbaka och testa på varandra. Gitarrspelandet får sig också en uppsving då man har ett givet mål, lättare att öva när en deadline finns. Sången blir som den blir, vi har ju lärt oss att alla kan sjunga så det är bara att koppla bort att man inte har någon vacker sångröst. Det är bara bra i en barngrupp att de får höra att alla kan sjunga oavsett hur det låter, det bidrar tror jag till att alla vågar sjunga. Det handlar inte om att det ska låta vackert utan att det ska kännas härligt i hela kroppen att få sjunga. Vi ska tänka på att ge rikligt med tillfällen till musikaktiviteter i olika former och att vi i denna kursen får en mängd olika färdiga momentplaneringar bidrar till att vi har mycket material att utgå ifrån.

I Lpfö -98 (2010) s.11 står under utveckling och lärande att: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordination och kroppsuppfattning...", vilket är några av flera saker vi arbetar med att utveckla när vi arbetar med musik, sång och rörelse.

Examination inspelning och musikanalys

Äntligen fick vi lyssna på alla andra låtar, hur kul som helst. Kul var att vi alla hade gjort lite olika stilar på låtarna allt från lugn vaggvisa till rapp. Examinationen gick ut på att vi skulle analysera och diskutera hur låtarna var uppbyggda med text och melodi. Hur vi skulle kunna arbeta med dem i barngrupp, didaktiska idéer.

Musikanalysen, här lyssnade vi efter låtens former som bland annat intro, vers, refräng, brygga, instick och outro. Vad för intrument som fanns representerade, hur och när de användes i låten.

Äntligen fick vi höra varandras låtar, här är ett smakprov på Låten om draken, Den gröna draken och Vill ha en vän.

http://soundcloud.com/sissie/l-ten-om-draken

http://soundcloud.com/sissie/den-gr-na-draken

http://soundcloud.com/sissie/jag-vill-ha-en-v-n

Bearbetning av inspelning

Oj oj oj, vi hade nog trott att vi skulle ha en trygg lärare till hands under denna del också. Men här var det upp till bevis vad vi lärt oss under WS Musikpussel. Inte riktigt sant för Tobias fanns tillhands om vi kom i svårigheter.

Vi lyssnade igenom och satte samman de delar som spelats in i olika omgångar och som fanns på olika ställen i programmet (Garage Band). Det var refrängen som skulle in på tre ställen, två verser och ett mellan"spel" som som skulle in i rätt ordning. Viktigt var att flytta hela "partier", det vill säga allt som till exempel hör till refrängen flyttas samtidigt annars blev det hela helt i otakt. Det var lite pussligt att få övergångarna att flyta ihop och låta ok, men efter lite testande hit och dit kom vi överens om att vi nog fick vara nöjda.Vi var lite oeniga om slutklämmen däremot, och där segrade majoriteten.

Det här skulle man kunna hålla på med hur länge som helst, ändra lite här och lägga till något annat. Men tiden gick väldigt fort så det får bli att fortsätta testa hemma, nu när man har fått en större inblick i hur kul och hur mycket man kan göra med ljud och röster. Möjligheten till att förändra och förbättra finns ju faktiskt när vi ska jobba med musikprojektet, om vi vill och väljer de låtar vi klurat ihop nu under detta moment.

Skulle man arbeta med detta i förskolan tror jag att vi skulle få se många kreativa barns ideer och fantasier utmynna i fantastiskt roliga och lärorika processer. 

VFU

Har nu genomfört ytterligare två musikaktiviteter under mina sista två dagar i förskoleklassen. Jag utförde samma aktivitet i dessa två grupper men med ett par små justeringar i upplägget. Denna gången pratade vi om de sett nån påskkärring än och jag frågade om det var någon som visste var de brukade åka. Efter lite gissningar och lite ledtrådar kom de på att det var Blåkulla. Sen sträckte jag fram händerna och det gjorde barnen också, de var förväntansfulla och nyfikna på vad det var vi skulle göra, de hade hört från den första gruppen att det var kul. (det var ju kul att höra tyckte även jag). Jag introducera  påsksången Titta i luften genom att först klappa rytmen och sjunga bang bang, dang dang, rad da, gosch gosch, bang bang, dang, dang, rad da, gosch tre gånger.Stor koncentration rådde och efter tre gånger bad jag barnen att sjunga med när de kunde texten jag skulle sjunga. Gester till handlingen utförde jag tydligare och det tror jag gjorde att mitt engagemang smittade av sig, de allra flesta sjöng med.

När vi sedan tog fram instrumenten var det väldigt mycket enklare då barnen satt mer var för sig i ringen på stolarna och inte som det lätt blir med barn att de nästan sitter på varandra eller framför/bakom varandra. Denna gång pratade vi om vad för regler som kan vara viktiga när man spelar på instrument, och det är så självklart att alla vet att man inte ska spela för "fort" som de sa för att det kan göra att man får ont i huvudet och i öronen. Dom är även hårda så man får inte slåss med dem. Jag förklarade återigen att de skulle få välja instrument tre åt gången, sen sjöng jag sången "Vad får det lov att va, att spela på idag".

Nu spelade vi med instrumenten och jag hade visat ett tecken som betydde sluta spela, spela svagare och spela starkare. Jag sjöng titta i luften och barnen spelade, när jag visade tummen ner (tecknet för att spela svagare) sänkte jag rösten och nästan viskade och barnen spelade väldigt svagt och sen tummen upp steg volymen. Det fungerade förvånansvärt bra och jag fick tillfälle att testa olika röstlägen och kroppsspråk.

Vi gick varvet runt där alla fick spela på det instrument de valt och vi andra försökte efterlikna det. Instrumenten bytte också ägare i solens riktning tills alla provat alla sorters instrument (trummor, maraccas, claves, gurka och tamburin). Detta var svårare för en del, de är ganska ovana med instrumenten, men alla försökte och ville. 




Skillnader mellan de olika tillfällena var att jag kände mig mer trygg och mer förberedd inför andra och definitivt inför tredje tillfället.Det spelar stor roll för barnen att vi känner oss trygga i det vi gör, men vi måste ju alltid pröva nya grejer och då är det såklart lite nervöst. Att barnen satt på stolar var lättare som jag beskrev, dels för att de kunde koncentrera sig bättre tror jag när kompisen inte var så nära inpå och att kompisens instrument inte var för nära örat. I alla grupperna har instrumenten varit höjdpunkten och lärarna har noterat att de nog borde ta fram dem lite oftare.

Studiebesök

Studiebesök 1 Musikanter på stan

Det var en sån där dag som var lite deppig, varför kommer jag inte ihåg men jag minns känslan i kroppen när jag gick över torget. Lite trött och håglös, kan jag nog beskriva känslan. Plötsligt förändrades min dystra känsla och det spratt till lite i magen, ögonbrynen lyftes och jag sträckte på mig något, det blev till och med ljusare på himlen. 


Tre musikanter stod vid rådhuset och spelade en låt som på en sekund förändrade mitt sinnestillstånd, de spelade en melodi som gick rätt in i mitt rytmsystem. Jag stannade till och lyssnade den korta stund som de fortsatte spela och gick sedan därifrån med en upprymd känsla av att den här dagen blir nog rätt hyfsad i alla fall.

Mina tankar på musikgenren de spelade var i stil med sprallig tempofylld westernmusik, de instrument de använde tror jag var någon form av banjo, xylofon och kontrabas. Helskönt sound!!!


Studiebesök 2 Spontant möte med en sjungande flicka


En morgon när jag var på vfu var jag lite försenad, vilket även en flicka var. Hon höll på att klä av sig när jag steg in i hallen och knöt upp mina kängor. Utan att jag märkt det hade hon gått fram till mig och stod där och tittade först på mig och sedan satte hon igång och sjunga. Det var en ganska avancerad sång med flera verser som handlade om vintern. Hon stod där rak i ryggen och sjöng för full hals, när hon var klar vände hon sig om och gick in i klassrummet utan att säga någonting. 


Jag kände mig lite omtumlad och förvånad, det var en upplevelse som gav mig många tankar och funderingar kring barns tankar och handlingar. En händelse som jag alltid kommer att minnas och känna i hela kroppen.


Studiebesök 3 Rytmer av töväder


Jag satt i biblioteket och läste till ett litteraturseminarium när jag hörde ett rytmiskt droppande mot plåtkanten vid fönstret. Det var soligt och varmt mot fönstret vilket fick snön att smälta ovanför. Tänkte inte så mycket på det till en början men det bara ökade i frekvens så jag lutade mig tillbaka och började lyssna. Det lät faktiskt rytmiskt och varierande som om det varit någon sorts trumslag, så jag tog upp mobilen och spelade in. När jag spelade upp det hemma frågade jag om de kunde gissa vad det var som lät och min man gissade på att det var från trummor. 

 Studiebesök 4 Cello

Under en föreställning med Mia Skäringer spelade en musiker cello och jag tror jag aldrig har hört det instrumentet förut, i alla fall inte live. Vilket underbart klang och vi alla satt som förtrollade, det var som att tonerna tog mig till en annan tid och plats. Jag kan i efterhand inte minnas särskilt mycket av föreställningen men en sak minns jag tydligt, eller känner tydligt i kroppen och det är tonerna som berörde hela mig.

Spela in en låt

Hur kul som helst, och Tobias Ruthenberg visade vägen. Tänk vad man kan göra med datorns hjälp, vi startade med att lägga ett trummkomp som vi kände passade, därefter spelade vi in gitarrerna, där jag och Malin hade övat frenetiskt och vi satte den efter ett par försök. Därefter sjöng vi och hade då trummorna och gitarrerna att lyssna till. Efter ett par försök satt den också. Rapen spelade vi in två gånger och på så vis blev den kraftigare, May skötte dessutom effekten med trumslaget. Vår mellanvers skulle pratas in och det gjorde May, med en skräckinjagande röst satt den till slut, energin var det inget fel på. Därefter la vi på ett elbasgitarrkomp, vilket jag fick äran att försöka mig på. Kul att pröva, istället för att spela fyra A, spelade man en lång och två korta, typ
(pam pampam).

Oerhört roligt faktiskt allting, det fanns liksom inte tillfälle att tänka på att jag egentligen inte sjunger så bra eller spelar heller för den delen, det var bara att göra och släppa taget. Det kändes som de andra också hade samma goa upplevelsekänsla efteråt. Tobias var väldigt hjälpsam och gav tips och inspiration.

Littsem 4

Ett intressant sätt att hantera en boks innehåll, (Att lära barn estetik, Pramlig Samuelsson m fl.). Vi startade med att presentera vad vi uppfattat som intressant och vi gick laget runt. Alla försökte ta upp nya saker eller ur en annan synvinkel, vilket jag tycker är ett bra sätt för att få till mig andras tankar och ställningstaganden. Mina egna reflektioner av boken ses här:

Lärande objekt, ett begrepp som bör vara i fokus inför varje planerad aktivitet. Det oavsett vad för sorts aktivitet. Min bestämda uppfattning är att det borde kännas både roligare och mer meningsfullt att arbeta när tydliga mål och syften finns för det vi gör med barnen. Men då är det en förutsättning att pedagogen har en syn på sig själv som medupptäckare, om det ska vara utvecklande för båda parter anser jag. En medupptäckare som behöver ge en viss sorts ”guidning” under resan gång, det för att bredda och synliggöra för barnet dess upptäckter. Att bara göra för görandets skull är inte utvecklande för vare sig barnet eller pedagogen.

Frågor som man bör ställa sig inför en aktivitet är: Hur hittar då pedagogen lärande objekt? När pedagoger planerar aktiviteter behöver alltid frågan ställas, vad och varför gör vi det vi gör. Vad vill vi att barnen ska få med sig i form av förståelse och kunskap och hur får barnen själva syn på sin nyfunna förståelse? En annan sak som ska funderas över är vad barnen har för erfarenheter inom det tänkta området som vi skulle kunna utveckla till erfarande (Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt 2008).

Inför varje enskild planerad aktivitet är det alltså viktigt att finna ett lärande objekt. Det varierar från gång till gång och från barngrupp till barngrupp, då det finns olika erfarenheter bland barnen i olika sammanhang. I texten (Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt 2008) beskrivs att de kompetenser ett barn har eller inte, har avgjorts av vilka erfarenheter barnet fått möjlighet till att göra eller inte. Desto fler tillfällen som ges till olika erfarenheter i olika områden skapar fler möjligheter att sedan utveckla ett erfarande. Erfarande beskrivs som att då barnet själv inser vad det förstått och kan.

Författarna beskriver i texten riktadhet, att särskilt gå in och synliggöra för barnet det som var tänkt att belysas, ”Att göra det osynliga synligt” (s.25). Det genom att rikta särskild uppmärksamhet och tydlighet på just det som var tänkt att belysas, ge barnet olika variationer för att kunna urskilja. Att det annars kan bli att barnet gör aktiviteten och inte alls har fått med sig en större förståelse för just det område som var uttänkt. Pedagogens engagemang är här oerhört viktigt, att vara lyhörd och komma med de inlägg och frågeställningar som för utvecklingen och tankarna vidare.  

Hur ska pedagogen sedan få klart för sig om den tänkta förståelsen nådde fram som det var tänkt? Efter varje aktivitet menar författarna att det är viktigt att ge tid och utrymme för reflektion, där man samtalar om vad de gjort tillsammans genom metasamtal. Viktigt här är att pedagogen varit uppmärksam och en aktiv lyssnare under aktiviteten. Där ställs utvecklande och genomtänkta frågor som gör att barnet måste tänka till innan svaret kan komma. Det är en träningssak att bli duktig på att veta hur dessa frågor ska utformas, och det är inte alltid så lätt i början är min erfarenhet.

Att lära genom estetiska former fick vi sedan prova på, dels genom att vi spelade upp en scen där argumentation för och emot musik som eget ämne var uppgiften. Det är svårare än man tror att stå upp för det man tycker är det rätta, och att hitta det rätta argumenten, något att jobba på.

Dramatisera en myt, ju mer material desto bättre, genom att med rörelser, ord och sjalar i alla dess färger som rekvisita tydliggöra denna myt.

En slogan skulle skrivas för hur vi sammanfattar bokens innehåll, och visa det med bland annat instrument. Utveckla hela barnet, mer estetik löd den och vi dansade, spelade instrument och "läste" en dikt.

Det är verkligen inte så lätt att bara komma på vad och hur man ska uttrycka sig estetiskt på befallning, men efter en hel del funderande och bollande av idéer kommer man alltid på nåt fast jag är inte riktigt kompis med detta sätt. Känner mej ofta obekväm när man ska agera på kommando, så det får jag väl fundera på hur jag ska bearbeta. Handlar det om att man är så ovan eller skulle det finnas andra sätt att uttvecklas inom drama som passar mig bättre tro?

Konsten att lära barn estetik

Gunilla Fihn har idag visat att vi som pedagoger behöver synliggöra svårigheterna, att hitta de kritiska skeendena som förhindrar att förståelse eller kunskap utvecklas hos barnen. Dramaaktivitet vi gjorde idag gick ut på att utöka förståelsen för att vi genom korta instruktioner kan utveckla en aktivitet. Genom att starta med gruppens egna påhittade rörelser till att förlänga aktiviteten till en liten teaterföreställning men ljud, repliker och rekvisita.

 

Dans och koreografi

En danslektion i sydamerikanska influenser som salsa, maränga och reaggaton fick vi till oss som inspiation till dagens uppgift. Hitta en koreografi till valfri låt. Jag, Maria och Teuta valde en låt av Shakira, Waka Waka. Den visste vi var populär bland barnen och vi ville testa nåt annat än den vanliga barnmusiken denna gången.

Vi lyssnade efter naturliga brytningar i låten där vi kunde byta rörelser och efter ett par timmar var vi klara. En jättegivande dag där många idéer testades och omarbetades. Vi fick sedan tillfälle att vara med och dansa de andra gruppernas låtar vilket var kul och givande.

Vad som är viktigt när man leder en rörelseaktivitet är att ge max av sig själv, då kan man tänka sig att barnen också gör det. Var tydlig, innan dansen kan det vara bra att gå igenom de rörelser som finns representerade.

När vi gör detta med barnen väljer de vilka rörelser de vill ha till de låtar de väljer. Det kan efter ett tag finnas många olika koreografier att använda sig av vid senare musikstunder tillsammans.

Att känna rörelse

Här hade vi en WS där kreativ dans var det vesäntliga och hur vi som pedagoger kan skapa förutsättningar för barnen att kunna utöva den. I den kreativa dansen är allt rätt, härma rörelser eller hitta på egna. Rekvisita kan vara bra att använda då rörelserna förlängs och förstärks. Det kan även vara skönt att "gömma" sig bakom om man är lite försiktig av sig. Att bli bekväm i olika rörelser förutsätter att man ofta får pröva på dem, allt nytt kan vara främmande och en del barn behöver flera tillfällen på sig att kanske bara iaktta innan de vågar sig hän. Använd hela rummet.

Viktigt är att känna efter i kroppen var det är som egentligen känns när vi rör oss på olika sätt. Hur känns det till exempel när vi snurrar runt? Stanna upp, fundera och reflektera. När vi ska efterlikna/gestalta olika slags djur kan det vara bra att "känna in" dem i kroppen. En elefant har ju mer än en snabel och han är otroligt stor och tung, kan det ha något med att han går som han går? Genom att studera, kommunicera och reflektera över hur olika rörelsemönster ett visst djur har till exempel, kan sedan barnet själv gestalta i egen vald uttrycksform. I Lpo 94 (s.10) står det under lärandemål att:

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans

Föra-följa, vi prövade bland annat att föra varandra i olika riktningar genom att vi höll fingrarna mot varandra och "doserade" vår kraft så kompisen förstod åt vilket håll vi ville gå. Den som följde blundade och fick vara uppmärksam på hur kompisen tryckte olika hårt med fingerspetsarna. Här vill det till att vara trygg med kompisen och lita på varandra.

Littsem 3

Jederlund (2002) och Bjoerkvold (2005), utifrån dessa böcker diskuterade vi bland annat lekens betydelse för att utveckla fantasin, testa  och bearbeta händelser. Och att det oftast finns spontansång där det finns barn, att de inte sjunger om det de gör utan att de sjunger själva görandet.

Vi vuxna ska vara försiktiga när vi ska "hjälpa" barnen till lek. Att till exexmpel rita hagar så barnen kan hoppa är att ta ifrån dem själva processen (görandet), som har så stort innehåll i lärandets olika former. Det vi istället kan göra är att vara närvarande och försöka få igång processen där vi upptäcker att intresse finns.

Vi diskuterade också på vilka sätt man kan arbeta med självkänslan hos barnen. Att ge förutsättningar för att använda alla sina språk och sinnen så mycket som möjligt är en väg dit, menar Jederlind vilket vi skriver under på.

Musiken, den skapande leken och spontansången har också stor betydelse för att få struktur i barnens tillvaro. Vi anser att vi behöver tänka mer på detta ute i verksamheten och ta in det mer och inte bara ha rutiner för det vi måste.

Vår process med vårt eget låtskrivande

 Efter lite hjärngnugg kom vi överens om att skriva en ny text till melodin från Pippi Långstrump. Den skulle handla om en drake hade vi kommit överens om i storgrupp, det för att ha en liten grund om vi skulle göra en musikteater i musikprojektet. Vår text handlade om Draken Drako som bestämt sig bli en brandman, vilket då ingen annan trodde att han skulle kunna bli. Men om man kämpar riktigt hårt kan det mesta bli som man tänkt.

Vi bollade lite fram och tillbaka vid ett par tillfällen, vi rimmade och testade oss fram tills vi fick ihop en text som vi var ganska nöjda med. Då kom det fram att vi missförstått informationen, vi skulle ju även producera en egen melodi. Det var inte det lättaste då ingen av oss hade erfarit detta, vi kunde ackord på gitarr och piano men det räckte inte riktigt.

Handledningen med Jörgen Larsson var oerhört berikande, han visade och testade tillsammans med oss tills vi var framme till en version vi var nöjda med allihop. Tack för hjälpen!

Vår låt är en rap med en lite rockig  refräng, med ett inslag av "prat". Texten ser ut så här:

Draken Drako 

Jag är en liten drake och brandman vill jag bli

Ingen annan tror det men de ska nog få tji

Om det nånstans brinner där jag mig befinner

Elden kan jag släcka på momangen klapp

Det enda jag behöver är hjälm och vattenslangen klapp

 A

För jag är draken Drako

            D

 jag kan bli det jag vill

            A                                   E7

 om jag kämpar kämpar kämpar lite till

A                               

Jag är draken Drako

            D

jag kan bli det jag vill

            A            E7  A

om jag kääämpar lite till

 Ha ha ha ha ha ha ha

 - En brandman kan du inte bli, du är en liten drake

- Du sprutar eld, fy fy fy fy

 För jag är draken Drako     

 jag kan bli det jag vill

om jag kämpar kämpar kämpar lite till

Jag är draken Drako

jag kan bli det jag vill

om jag kääämpar lite till

Eld kan drakar spruta, och kan dom inte sluta

Så kan de börja brinna både här och där.

 SLÄCK det som brinner innan allt försvinner

Elden kan jag släcka på momangen KLAPP

Det enda jag behöver är hjälm och vattenslangen klapp

För jag är draken Drako     

 jag kan bli det jag vill

om jag kämpar kämpar kämpar lite till

Jag är draken Drako

jag kan bli det jag vill

om jag  kääämpar lite till

http://soundcloud.com/sissie/draken-drako

Från att man inte har en enda tanke i huvudet om hur och vad texten ska innehålla är hela processen ganska fantastisk, hur man tillsammans ger och tar av varandras tankar och idéer. Som var och en sedan funderar och testar om och om igen,når man längre och längre i arbetet . Att det blir ett par steg tillbaka ibland kan vara bra för att faktiskt fundera och reflektera över att allas inslag är väl värda att testa. Det finns så många talanger och tankar hos var och en som ibland bara behöver ges lite extra tid och då är det viktigt att det är ok att backa och testa om igen, anser jag. Nya idéer kommer när klimatet är tillåtande och att det är ok att framföra alla möjliga idéer som tänkts. Det handlar inte om att köpa allas idéer men att alla tas på allvar och att man tillsammans testar de förslag som ges och gemensamt sedan beslutar om hur och vad, det har jag fått erfara genom denna process.