Littsem 3

Jederlund (2002) och Bjoerkvold (2005), utifrån dessa böcker diskuterade vi bland annat lekens betydelse för att utveckla fantasin, testa  och bearbeta händelser. Och att det oftast finns spontansång där det finns barn, att de inte sjunger om det de gör utan att de sjunger själva görandet.

Vi vuxna ska vara försiktiga när vi ska "hjälpa" barnen till lek. Att till exexmpel rita hagar så barnen kan hoppa är att ta ifrån dem själva processen (görandet), som har så stort innehåll i lärandets olika former. Det vi istället kan göra är att vara närvarande och försöka få igång processen där vi upptäcker att intresse finns.

Vi diskuterade också på vilka sätt man kan arbeta med självkänslan hos barnen. Att ge förutsättningar för att använda alla sina språk och sinnen så mycket som möjligt är en väg dit, menar Jederlind vilket vi skriver under på.

Musiken, den skapande leken och spontansången har också stor betydelse för att få struktur i barnens tillvaro. Vi anser att vi behöver tänka mer på detta ute i verksamheten och ta in det mer och inte bara ha rutiner för det vi måste.