Skrivet från en av pedagogerna som tillhörde förskoleklassen, Jag var uppe hos dem och hämtade alla teckningar de ritat och fick samtidigt höra barnens tankar. De var många som tyckte det var jättespännande när det brann i prinsessans hus, när Drako gick i skogen och Prinsessan smög på honom. Det var väldigt roligt att se han som gick omkring och städade tyckte några och att vi spelade bra var andra kommentarer. De var väldigt noga med att jag skulle lyssna på skivan tillsammans med dem och de sjöng med för full hals. Hälsa Stina, Drako och Prinssenan från oss fick jag lova att göra innan jag lämnade dem.Tack för en jättefin föreställning. Barnen va stormförtjusta och skivan går i ett. Har nu bränt en extra kopia så den inte blir förstörd. Barnen har även ritat teckningar.....
måndag 16 maj 2011
Respons från förskoleklassen
Ming
En fantastisk förmiddag med Torben som innehöll mycket musik och ljud. Ming står för musikintroduktion för nybörjare i grupp och är ett förhållningssätt till musik, ljud och instrument. Vi ska så ett frö förklarade Torben, vi ska med andra ord förhålla oss så att barnen blir nyfikna och intresserade. Det gör vi såklart bäst genom att själva vara nyfikna och intresserade.
Byggstenarna i ming är ljud, puls, rytm och toner.
Gör det!!!!! håll på med instrument och ljud och lämna utrymme för barnen att komma in. Till exempel i denna sången som vi sjöng Alla ljud ä musik, bar man gör dom, lämnas utrymme för olika ljud man kan hitta på för stunden eller fått tänka ut innan. Använd allt som låter.
Ljudsaga, Torben berättade hur hans morgon sett ut och vi fick komma på ljud och något tecken som ljudet stod för och sedan berättade vi genom att läsa/avkoda de tecken/symboler vi ritat som då stod för ett visst ljud. Det var väldigt kul och samtidigt är det för barnen en läsförberedande aktivitet där de bland annat tränar på att läsa av symboltecken som är en del i språkutvecklingen.
Här testar Sara en ensträngad bas där ackorden är märkta i både färg och ackordbenämningen. Ett smidigt och lätthanterligt instrument som passar till även små händer. Det lät hur bra som helst och skulle fånga många barns intresse om de fick möjlighet att testa på. Vi spelade efter färgerna som även fanns upptryckta på vårt sångpapper, Torben visade också med olika färger vilken färg som skulle spelas och när. Med hjälp av en filttavla och färgade pluppar också i filt kunde en hel låt komponeras. Detta skulle kunna bli en utveckling av fallskärmen som också handlar om färger och timing.
Här provar Sanna en flöjt som har ett bestämt ackord, vi spelade Blinka lilla stjärna allihop och Torben dirigerade med hjälp av färger.
Här nedan ses en bygelgitarr där ackorden är inställda på respektive färg. Bygeln ställs ovanför det ackord som man vill ha och hur lätt och roligt som helst blev det att spela gitarr. Tur att vi inte sett dessa innan musikprojektet för då kanske man inte lärt sig spela på vanlig gitarr utan skaffat en sån här istället. För barnen som har små händer och är nybörjare blir detta som att bli proffs med en gång, fantastiskt vad det lät ok när vi spelade tillsammans. Sten Bunne heter mannen som tillverkar dessa och på musinova.se kan man se mer.
Vad vore livet utan dej, va vore livet utan mej
vad vore livet utan mat, va vore livet utan fat
Denna sången lockar till rim och det är ju alltid kul och språkutvecklande. Vi slutade med en sång som man var tvungen att göra en reflektion över vad vi gjort idag, Tack för idag! Nu har vi .........ja sjung allt vad vi gjort idag. Vilket det i Lpfö 98 (rev. 2010) står under utveckling och lärande att vi ska sträva efter att utveckla, det står så här:
Byggstenarna i ming är ljud, puls, rytm och toner.
Gör det!!!!! håll på med instrument och ljud och lämna utrymme för barnen att komma in. Till exempel i denna sången som vi sjöng Alla ljud ä musik, bar man gör dom, lämnas utrymme för olika ljud man kan hitta på för stunden eller fått tänka ut innan. Använd allt som låter.
Ljudsaga, Torben berättade hur hans morgon sett ut och vi fick komma på ljud och något tecken som ljudet stod för och sedan berättade vi genom att läsa/avkoda de tecken/symboler vi ritat som då stod för ett visst ljud. Det var väldigt kul och samtidigt är det för barnen en läsförberedande aktivitet där de bland annat tränar på att läsa av symboltecken som är en del i språkutvecklingen.
Här testar Sara en ensträngad bas där ackorden är märkta i både färg och ackordbenämningen. Ett smidigt och lätthanterligt instrument som passar till även små händer. Det lät hur bra som helst och skulle fånga många barns intresse om de fick möjlighet att testa på. Vi spelade efter färgerna som även fanns upptryckta på vårt sångpapper, Torben visade också med olika färger vilken färg som skulle spelas och när. Med hjälp av en filttavla och färgade pluppar också i filt kunde en hel låt komponeras. Detta skulle kunna bli en utveckling av fallskärmen som också handlar om färger och timing.
Här provar Sanna en flöjt som har ett bestämt ackord, vi spelade Blinka lilla stjärna allihop och Torben dirigerade med hjälp av färger.
Här nedan ses en bygelgitarr där ackorden är inställda på respektive färg. Bygeln ställs ovanför det ackord som man vill ha och hur lätt och roligt som helst blev det att spela gitarr. Tur att vi inte sett dessa innan musikprojektet för då kanske man inte lärt sig spela på vanlig gitarr utan skaffat en sån här istället. För barnen som har små händer och är nybörjare blir detta som att bli proffs med en gång, fantastiskt vad det lät ok när vi spelade tillsammans. Sten Bunne heter mannen som tillverkar dessa och på musinova.se kan man se mer.
Vad vore livet utan dej, va vore livet utan mej
vad vore livet utan mat, va vore livet utan fat
Denna sången lockar till rim och det är ju alltid kul och språkutvecklande. Vi slutade med en sång som man var tvungen att göra en reflektion över vad vi gjort idag, Tack för idag! Nu har vi .........ja sjung allt vad vi gjort idag. Vilket det i Lpfö 98 (rev. 2010) står under utveckling och lärande att vi ska sträva efter att utveckla, det står så här:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker föstå andras perspektiv.
Sista dagen med musikprojektet, föreställning och examination.
Idag var Marie på plats tillsammans med en massa barn från två olika förskolor. En lyckad genomförd föreställning med nöjda barn och pedagoger.
Responsen från barnen kommer även att ske på annat sätt än som nu direkt, det då vi förhoppningsvis får ta del av deras teckningar. Hur vi i vår tur sedan bekräftar dessa har vi inte diskuterat ännu.
Mats var examinator idag och gav feedback och vi lyfte de mål som denna examination innehöll. Vi gick igenom olika delar som är viktiga i ett sådant här projektarbete, och att det inte bara är processen som är viktig utan även produkten i detta fall det vi visar upp.
Mats feedback över vår insats:
Starten - barnen var medaktiva och engagerade
Berättarteknik/narrativt - barnen fick snabbt veta vad det hela handlar om, kontraster i det onda och det goda då prinsessan är ond och draken god är tydliga
Sensmoral - bli det du vill, att vara en vän om du vill ha en
Ljussättning - tydliga rumsbyten
Symbol - ballongen som finns med hela vägen blev symbolen för Stina
Less is more - rekvisitan, lite men genomtänkt och "enkelt"
Lyssna in varandra - vi var en helhet, samspel handlar om att ge och ta
Utnyttja scenen - hela scenen användes
Vi diskuterade även vår egen utveckling, hur barnen blev delaktiga och hur vi tar med oss detta i vår kommande yrkesroll. Många fina omdömen gavs och vi kunde stolta avsluta projektet. Det har varit jättekul och givande, tack för ett gott samarbete allihop.
Responsen från barnen kommer även att ske på annat sätt än som nu direkt, det då vi förhoppningsvis får ta del av deras teckningar. Hur vi i vår tur sedan bekräftar dessa har vi inte diskuterat ännu.
Mats var examinator idag och gav feedback och vi lyfte de mål som denna examination innehöll. Vi gick igenom olika delar som är viktiga i ett sådant här projektarbete, och att det inte bara är processen som är viktig utan även produkten i detta fall det vi visar upp.
Mats feedback över vår insats:
Starten - barnen var medaktiva och engagerade
Berättarteknik/narrativt - barnen fick snabbt veta vad det hela handlar om, kontraster i det onda och det goda då prinsessan är ond och draken god är tydliga
Sensmoral - bli det du vill, att vara en vän om du vill ha en
Ljussättning - tydliga rumsbyten
Symbol - ballongen som finns med hela vägen blev symbolen för Stina
Less is more - rekvisitan, lite men genomtänkt och "enkelt"
Lyssna in varandra - vi var en helhet, samspel handlar om att ge och ta
Utnyttja scenen - hela scenen användes
Vi diskuterade även vår egen utveckling, hur barnen blev delaktiga och hur vi tar med oss detta i vår kommande yrkesroll. Många fina omdömen gavs och vi kunde stolta avsluta projektet. Det har varit jättekul och givande, tack för ett gott samarbete allihop.
Föreställning 3
Återigen en barngrupp, något yngre än i går 3-6 år. Samma härliga förväntan syntes i deras ögon och goa kommentare och respons fick vi till oss idag också. Sissie gav respons, lite mer energi eftersökte hon men i övrigt helt ok. Idag fick vi en ledig eftermiddag, skönt för man blir lite urlakad av att uppträda. Ladda för en sista föreställning imorgon.
Premiär med "Draken Drakos äventyr" 10/5-11 kl 10.00
Äntligen kommer barnen in, de är från min vfu-plats och jag tror att jag är lika förväntansfull på deras reaktioner som de är på föreställningen. Många hej och vink blir det innan ljuset äntligen släcks och det kan börja.
Barnen tas in i teatern då Thomas förvånat undrar vad de gör här och om de är de som ska se på Drakens äventyr, han ber dem också ropa på Drako då han inte kommit. Genom att Thomas presenterar kören och bandet blir även vi inkluderade. Drako bjuder in barnen genom att be dem säga sina namn, räkna taggar på svansen och på olika sätt bekräfta det de säger på ett kontrollerat sätt (här är det annars lätt att barnen tar över, vilket inte är tanken). Prinsessan är även hon riktad mot barnen och berättar till dem i förtroende elaka saker, detta trotsar barnen då de vill hjälpa Drako genom att säga till honom att inte lyssna på Prinsessan. När Drako drömmer visas ett bildspel som ska föreställa hans drömmar, härliga kommentarer gavs av barnen då de visste att han drömt om Stina, det såg de ju. Några av kommentarerna löd; " Om du inte hörde vad vi hette kan vi säga det en och en så du hör". "Vi såg att du drömde om Stina, vi såg dina drömmar". "Du skulle ha lyssnat på vad vi sa, för Prinsessan bara luras hela tiden".
Det kändes väldigt kul och det gav oss många härliga skratt, an annan sak som var kul var att det var många av barnen som sjöng med i refrängerna och att de inte kunde sitta still under låtarna, de spelades luftgitarr och lufttrumma lite här och där, ett oerhört gott betyg anser jag. Om vi lyckats får barnen sugna på att sjunga och spela har vi fått ut budskapet, musik är viktigt och oerhört kul.
Responsen från en av pedagogerna till förskoleklassen var; "Jag hoppas verkligen att ni ska spel upp för många barn, det var fantastiskt bra". Mer utförligt om vad hon tyckte var bra ska jag ta reda på. Att spela upp för en barngrupp gav verkligen svar på om vi var på rätt väg eller inte, de är ju så ärliga i deras direkta reaktion och kommentarer. Intressant var det att observera deras reaktioner, min känsla var att barnen var fängslade av storyn, gick igång på musiken och fick även ge utlopp för kommentarer.
Under eftermiddagen spelade vi för studenter, vilka gav en mer osäker direktrespons, de var mer iakttagare än medresenärer. Så med facit i hand var det jättebra att vi spelade för barngruppen först och inte för de vuxna, då barnen gav oss ett kvitto på att vi var helt ok. Det kändes som om hela gruppen var nöjda och hade växt av vad vi presterat. Vi var idag VI.
Barnen tas in i teatern då Thomas förvånat undrar vad de gör här och om de är de som ska se på Drakens äventyr, han ber dem också ropa på Drako då han inte kommit. Genom att Thomas presenterar kören och bandet blir även vi inkluderade. Drako bjuder in barnen genom att be dem säga sina namn, räkna taggar på svansen och på olika sätt bekräfta det de säger på ett kontrollerat sätt (här är det annars lätt att barnen tar över, vilket inte är tanken). Prinsessan är även hon riktad mot barnen och berättar till dem i förtroende elaka saker, detta trotsar barnen då de vill hjälpa Drako genom att säga till honom att inte lyssna på Prinsessan. När Drako drömmer visas ett bildspel som ska föreställa hans drömmar, härliga kommentarer gavs av barnen då de visste att han drömt om Stina, det såg de ju. Några av kommentarerna löd; " Om du inte hörde vad vi hette kan vi säga det en och en så du hör". "Vi såg att du drömde om Stina, vi såg dina drömmar". "Du skulle ha lyssnat på vad vi sa, för Prinsessan bara luras hela tiden".
Det kändes väldigt kul och det gav oss många härliga skratt, an annan sak som var kul var att det var många av barnen som sjöng med i refrängerna och att de inte kunde sitta still under låtarna, de spelades luftgitarr och lufttrumma lite här och där, ett oerhört gott betyg anser jag. Om vi lyckats får barnen sugna på att sjunga och spela har vi fått ut budskapet, musik är viktigt och oerhört kul.
Responsen från en av pedagogerna till förskoleklassen var; "Jag hoppas verkligen att ni ska spel upp för många barn, det var fantastiskt bra". Mer utförligt om vad hon tyckte var bra ska jag ta reda på. Att spela upp för en barngrupp gav verkligen svar på om vi var på rätt väg eller inte, de är ju så ärliga i deras direkta reaktion och kommentarer. Intressant var det att observera deras reaktioner, min känsla var att barnen var fängslade av storyn, gick igång på musiken och fick även ge utlopp för kommentarer.
Under eftermiddagen spelade vi för studenter, vilka gav en mer osäker direktrespons, de var mer iakttagare än medresenärer. Så med facit i hand var det jättebra att vi spelade för barngruppen först och inte för de vuxna, då barnen gav oss ett kvitto på att vi var helt ok. Det kändes som om hela gruppen var nöjda och hade växt av vad vi presterat. Vi var idag VI.
Musikprojekt dag 10
Idag är det sista dagen att finjustera, öva och ändra, imorgon kommer barnen och det ska verkligen bli kul att se deras reaktioner och lite läskigt också faktiskt. Alla roller har nu stand in ifall något händer, vi har även övat med dessa personer och det gick finfint, roligt att se hur de tolkade rollerna med egen touch på rollkaraktärerna och inte "härmade".
När man sedan i barngrupp arbetar med liknande projekt ska jag ta med mej att när olika barn gör sin version av tolkning synlig kan det både förändra och utveckla tankar om och sätt att agera. Som i sin tur kan ge oändligt många olika sätt att gestalta en berättelse/sång på. Det handlar tror jag om att ge utrymme för barns tankar och idéer.
Vi i musikergruppen arbetade under sena eftermiddagen med att sammanställa vårt paper, det här var vad vi skrev om vår del i projektet:
Musikprojekt
Vår process
Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.
Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.
Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.
Med barnen
I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.
När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare med förankras innehållet hos barnen. Barnen känner delaktighet under processens gång då det ur deras egna stoff byggts på med melodier och att även storyn till teatern har sitt ursprung i låtarna.
I Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.
Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).
Matilda(2011) lyfter hur vi kan använda musik vid andraspråksinlärning. Hon lägger tyngdpunkten på att pedagogen inger förtroende och skapar trygghet. Att sjunga samma sånger skapar trygghet och bidrar också till att barnen ges större möjlighet att skapa förståelse om vad de sjunger om. Genom att sedan få skriva egna texter kommer barnen att träna språket och få en större förståelse för vad texten handlar om. För att förtydliga ordens betydelse ytterliggare kan barnen även skapa rörelser till texten och musiken och även gestalta sin sångtext antingen med kroppsspråk eller genom att använda diverse olika föremål.
Bolduc (2008) beskriver i en annan vetenskaplig artikel sambanden mellan musik och språkutveckling, att de utvecklar varandra. Framför allt lyfter han fram tre viktiga språkutvecklingsområden som utvecklas under musikaktiviteter, och det är auditiv perception, fonologiskt minne och metakognitiv kunskap.
Salmon (2010) lyfter att man som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i undervisningen, genom att arbeta musiskt utvecklas barns kreativitet och tänkande. Läsning och skrift blir en del av utvecklingen för barnen tack vare skapandet tillsammans. Barns nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra.
Vi som pedagoger anser att vi skall hjälpa och inspirera barnen genom att ofta sjunga, lyssna på musik, experimentera med olika ljud, läsa böcker, skriva texter/låtar tillsammans med barnen utifrån det tema som är aktuellt. När man jobbar med många olika delar som texter, musik, soundscapes och improvisation är det lättare för barnen att hitta något som fångar deras intresse och som de känner att de vill jobba vidare med.
När man sedan i barngrupp arbetar med liknande projekt ska jag ta med mej att när olika barn gör sin version av tolkning synlig kan det både förändra och utveckla tankar om och sätt att agera. Som i sin tur kan ge oändligt många olika sätt att gestalta en berättelse/sång på. Det handlar tror jag om att ge utrymme för barns tankar och idéer.
Vi i musikergruppen arbetade under sena eftermiddagen med att sammanställa vårt paper, det här var vad vi skrev om vår del i projektet:
Musikprojekt
Vår process
Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.
Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.
Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.
Med barnen
I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.
När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare med förankras innehållet hos barnen. Barnen känner delaktighet under processens gång då det ur deras egna stoff byggts på med melodier och att även storyn till teatern har sitt ursprung i låtarna.
I Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.
Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).
Matilda(2011) lyfter hur vi kan använda musik vid andraspråksinlärning. Hon lägger tyngdpunkten på att pedagogen inger förtroende och skapar trygghet. Att sjunga samma sånger skapar trygghet och bidrar också till att barnen ges större möjlighet att skapa förståelse om vad de sjunger om. Genom att sedan få skriva egna texter kommer barnen att träna språket och få en större förståelse för vad texten handlar om. För att förtydliga ordens betydelse ytterliggare kan barnen även skapa rörelser till texten och musiken och även gestalta sin sångtext antingen med kroppsspråk eller genom att använda diverse olika föremål.
Bolduc (2008) beskriver i en annan vetenskaplig artikel sambanden mellan musik och språkutveckling, att de utvecklar varandra. Framför allt lyfter han fram tre viktiga språkutvecklingsområden som utvecklas under musikaktiviteter, och det är auditiv perception, fonologiskt minne och metakognitiv kunskap.
Salmon (2010) lyfter att man som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i undervisningen, genom att arbeta musiskt utvecklas barns kreativitet och tänkande. Läsning och skrift blir en del av utvecklingen för barnen tack vare skapandet tillsammans. Barns nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra.
Vi som pedagoger anser att vi skall hjälpa och inspirera barnen genom att ofta sjunga, lyssna på musik, experimentera med olika ljud, läsa böcker, skriva texter/låtar tillsammans med barnen utifrån det tema som är aktuellt. När man jobbar med många olika delar som texter, musik, soundscapes och improvisation är det lättare för barnen att hitta något som fångar deras intresse och som de känner att de vill jobba vidare med.
Musikprojekt dag 9
Mera övning med kören och med hela gänget. Jag ser stor skillnad i hur de flesta nu vågar ta i och sjunga, från att inte ha hörts så mycket låter våran kör nu som en kör, i mina otränade öron i alla fall. Och som Marie och Sissie sa så låter det mer och gladare när ett leende finns på sjungandes läppar.
Ändrar lite i sista låten, där jag spelar gitarr istället för synt. På grund av att det helt enkelt inte låter och känns bra med synten, fick inte ihop det helt enkelt. Övrigt i bandet känns det helt ok, alla är ganska förvånade och stolta att vi faktiskt lärt oss det vi nu kan under dessa två veckor.
Själva storyn har också utvecklats, då manusgruppen jobbat med att finslipa detaljer som har handlat om att förstärka med repliker eller rekvisita. Jag själv tycker att det hänt något varje dag som har utvecklat projektet framåt, det kan ha handlat om att betona vissa ord mer eller i repliker eller sång, det har också handlat om att rekvisita har tydliga manus över vem som gör vad i det dolda.
Ändrar lite i sista låten, där jag spelar gitarr istället för synt. På grund av att det helt enkelt inte låter och känns bra med synten, fick inte ihop det helt enkelt. Övrigt i bandet känns det helt ok, alla är ganska förvånade och stolta att vi faktiskt lärt oss det vi nu kan under dessa två veckor.
Själva storyn har också utvecklats, då manusgruppen jobbat med att finslipa detaljer som har handlat om att förstärka med repliker eller rekvisita. Jag själv tycker att det hänt något varje dag som har utvecklat projektet framåt, det kan ha handlat om att betona vissa ord mer eller i repliker eller sång, det har också handlat om att rekvisita har tydliga manus över vem som gör vad i det dolda.
fredag 6 maj 2011
Musikprojekt dag 8
Förmiddan repade musik och kör ihop vilket var jättekul och nödvändigt. Vi kom på att när vi repar alla i dramasalen hör vi inte alls kören för de har ansiktena mot publiken och våra instrument är höga. Nu stod vi en ring och hade ögonkontakt och det gick jättebra, vi övade låtarna tills ingång och resten klickade. Vi tog itu med koreografin till sista låten, alla fick göra egna rörelser och sen valde vi helt enkelt ut de rörelser som vi gillade mest och använde.
Vi har nu tagit beslut om att vi alla i kören och i bandet sjunger allt i alla låtar förutom i "I min säng", där Linnea sjunger verserna och vi refrängen.
Så här såg det ut när vi övade på sångerna i dramasalen med kören, fast kören saknar förstås en hel del folk just nu. Det beror på att det finns en del andra uppgifter som ska ordnas med innan föreställningen som de som även sjunger i kören har ansvar för.
Vi har nu tagit beslut om att vi alla i kören och i bandet sjunger allt i alla låtar förutom i "I min säng", där Linnea sjunger verserna och vi refrängen.
Musikprojekt dag 7
Vi övade lite var och en grupp för sig till en början sedan tillsammans allihop. Vi övade bland annat på intro om inte Sofie kunde komma och det var bra för nu vet vi att det inte står och faller om våran Sofie skulle bli sjuk, det skulle inte bli så bra men det skulle funka.
Det kändes lite som en mellandag där alla var trötta och vi saknade en stor del av sryrkan. Men som tur var kom Marie på oväntat besök och piggade upp oss och var med under en repetion, där hon sen gav feedback. Över lag behövdes mer tydlighet och engagemang, viktigt att visa att vi faktiskt är på scen och att vi tycker det är kul och viktigt annars ger vi ingen energi till barnen som ska komma. Annars tyckte hon vi var på god väg med en bra story och det tror jag alla behövde höra.
Det kändes lite som en mellandag där alla var trötta och vi saknade en stor del av sryrkan. Men som tur var kom Marie på oväntat besök och piggade upp oss och var med under en repetion, där hon sen gav feedback. Över lag behövdes mer tydlighet och engagemang, viktigt att visa att vi faktiskt är på scen och att vi tycker det är kul och viktigt annars ger vi ingen energi till barnen som ska komma. Annars tyckte hon vi var på god väg med en bra story och det tror jag alla behövde höra.
Musikprojekt dag 6
Idag gjorde vi vår första repetition tillsammans allihop, Sissie fick då en helhetssyn på hur långt vi kommit och kunde på så vis handleda oss på bästa sätt. Vi i musikergruppen fick till oss en hel del tips och tankar, vilka vi begrundade och vilka vi till viss del tog till oss. Hon synkade våra instrument och vi transponerade om. Hon pratade om att vi måste ha tydliga intron och gärna liknande i alla låtar för att det ska bli lättare att samtidigt starta. Sofie tog på sig det ansvaret, och det blev stor skillnad och det blev tydligare samstart både för oss som spelar och för kören. Återigen ändrade vi "Vill ha en vän" till att spela samma ackord i alla verser, på grund av att det blev för svårt med tre olika sångtoner i en och samma låt.
Att värma upp kropp och röst har vi läst om och prövat under våra didaktiska seminarium men idag fick i alla fall jag en ny erfarenhet. Hur man stretchar stämbanden genom att låta som en katts jamande hit och dit med hela munnen och i olika tonlägen, det var de ljusa tonerna. Och att andas ut och låta, och samtidigt spänna ut magen, mörkare toner tror jag detta var. Detta kommer vi att få återkomma till under Sissies föreläsning den 26/5. Det ska bli kul att även få lite mer kunskap om hur och vad man ska tänka på när man sjunger för att dels spara rösten och att det dels ska låta så bra det faktiskt kan, vilket jag skulle önska att det lät lite bättre alltså när man sjunger.
Här håller vi på att hitta toner på synten som ska passa.
Att värma upp kropp och röst har vi läst om och prövat under våra didaktiska seminarium men idag fick i alla fall jag en ny erfarenhet. Hur man stretchar stämbanden genom att låta som en katts jamande hit och dit med hela munnen och i olika tonlägen, det var de ljusa tonerna. Och att andas ut och låta, och samtidigt spänna ut magen, mörkare toner tror jag detta var. Detta kommer vi att få återkomma till under Sissies föreläsning den 26/5. Det ska bli kul att även få lite mer kunskap om hur och vad man ska tänka på när man sjunger för att dels spara rösten och att det dels ska låta så bra det faktiskt kan, vilket jag skulle önska att det lät lite bättre alltså när man sjunger.
Här håller vi på att hitta toner på synten som ska passa.
måndag 2 maj 2011
Musikprojekt dag 5
Stormöte där vi delgav alla vad vi ansvariga pratat om på fredagseftermiddan. Vi försökte även få alla att välja vem som ville sjunga solo och vilka som ska köra till vilka låtar, så att inte alla behöver lära sig alla låtar utantill om man inte vill. Vi får antagligen en klarare överblick när vi börjar öva vilka som har andra uppgifter och vilka som kan sjunga.
Resten av förmiddagen övade vi "En rädd och liten drake" med Ida som sjöng. En transponering från Dm till Cm gjorde vi för den låg lite för högt. Jag ska kompa på synten så nu fick jag tänka om och det blir ju alltid lite krångligt, men å andra sidan var dessa ackord lite enklare att ta. Vi övade också med Linnea, "Vaggsången" och där bytte jag och Sandra så hon tog xylofonen och jag gitarren.Sanja kom in i bandet och bidrog med ett triangelkomp. Snabb repetion innan lunch på alla de andra låtarna också så vi hade dem någorlunda i minnet till våran första repetion ihop, kl 13.00.
Första gången vi fick en helhetsuppfattning över hur alla grupper tänkt lite på var sitt håll. Det är ju alltid så att alla har sin egen bild av hur något ska bli, och så också idag. Synpunkter utdelades och mottogs.
Här är ett smakprov på hur det låter när vi tränar på "Vill ha en vän" och "Gröna draken".
http://youtu.be/s0667hD0Kr8
http://youtu.be/yLxm7LFgZZk
Vi ändrade "Vill ha en vän" till ursprungsackorden för den lät lite väl dyster och nu efter en veckas träning kändes de ackorden vi tyckte var svåra innan inte alls så komplicerade. De satt efter några gånger, kul kul. Jag tog tillfället i akt och stannade och övade på pianot, det är hur kul som helst. I mitt nästa liv ska jag bli musiker.
Resten av förmiddagen övade vi "En rädd och liten drake" med Ida som sjöng. En transponering från Dm till Cm gjorde vi för den låg lite för högt. Jag ska kompa på synten så nu fick jag tänka om och det blir ju alltid lite krångligt, men å andra sidan var dessa ackord lite enklare att ta. Vi övade också med Linnea, "Vaggsången" och där bytte jag och Sandra så hon tog xylofonen och jag gitarren.Sanja kom in i bandet och bidrog med ett triangelkomp. Snabb repetion innan lunch på alla de andra låtarna också så vi hade dem någorlunda i minnet till våran första repetion ihop, kl 13.00.
Första gången vi fick en helhetsuppfattning över hur alla grupper tänkt lite på var sitt håll. Det är ju alltid så att alla har sin egen bild av hur något ska bli, och så också idag. Synpunkter utdelades och mottogs.
Här är ett smakprov på hur det låter när vi tränar på "Vill ha en vän" och "Gröna draken".
http://youtu.be/s0667hD0Kr8
http://youtu.be/yLxm7LFgZZk
Vi ändrade "Vill ha en vän" till ursprungsackorden för den lät lite väl dyster och nu efter en veckas träning kändes de ackorden vi tyckte var svåra innan inte alls så komplicerade. De satt efter några gånger, kul kul. Jag tog tillfället i akt och stannade och övade på pianot, det är hur kul som helst. I mitt nästa liv ska jag bli musiker.
söndag 1 maj 2011
Musikprojekt dag 4
Vi startar dagen med att skriva ny text till "En rädd och liten drake", vilket gick fint och den godkändes av manusgruppen. Den skulle funka tyckte de och vi startade öva in den, till denna låten spelar jag synt. Helt plötsligt har jag nog kommit på att det nog inte är så svårt i alla fall med ackorden om jag använder båda händerna, så det ska det bli. Sofie spelar gitarr, Sara gitarr och Teuta trumma.
"Draken Drako", där spelar vi bara i refrängen så den gick fort att lära sig, gitarr jag och Sofie, Sara ska ta rappen och Teuta trummor.
"Vaggsång", Sofie synt, Sara gitarr och jag xylofon. Här sjunger Linnea och vi som spelar blir kören. Den är väldig fin denna sången.
Det känns som det blir lättare och lättare att ta till sig låtarna och det känns skönt. Vi böjar väl bli kompisar med både de olika instrumenten och våra röster. Helsköna tjejer att arbeta med.
Efter lunch var det möte med ansvariga, Marie E, Sara B, jag och Marie S med. Vi gick igenom hur vi arbetat hittills och vad som vad aktuellt att delge varandra, grupperna emellan. Vi pratade om intromusik, soundtracks till sprakande eld, steg i skogen, rinnande vatten, knackning och om det ska vara någon melodi vid rappen och fyfyfy. Vi diskuterade vad som skulle behövas köpas in, helium till ballonger och ballonger, tyngder till ballongern (det ordnar jag). När de skulle delas ut och andra logistiska frågor som var barnen ska hänga av sig. Vi diskuterade även närvaro, och kom fram till att det är allas eget ansvar att vara här och ta del av arbetsuppgifterna. Marie pratade om att tisdagen då Sissie handleder vore det bra om vi var såpass klara att vi kunde spela upp på prov och hon utifrån den kunde hjälpa oss vidare.
Nu ska jag ta helg och spela och sjunga hela helgen om jag har möjlighet, ska klura ut lite ackord på min lilla synt jag luskat fram ur barnens gamla leksaker.
"Draken Drako", där spelar vi bara i refrängen så den gick fort att lära sig, gitarr jag och Sofie, Sara ska ta rappen och Teuta trummor.
"Vaggsång", Sofie synt, Sara gitarr och jag xylofon. Här sjunger Linnea och vi som spelar blir kören. Den är väldig fin denna sången.
Det känns som det blir lättare och lättare att ta till sig låtarna och det känns skönt. Vi böjar väl bli kompisar med både de olika instrumenten och våra röster. Helsköna tjejer att arbeta med.
Efter lunch var det möte med ansvariga, Marie E, Sara B, jag och Marie S med. Vi gick igenom hur vi arbetat hittills och vad som vad aktuellt att delge varandra, grupperna emellan. Vi pratade om intromusik, soundtracks till sprakande eld, steg i skogen, rinnande vatten, knackning och om det ska vara någon melodi vid rappen och fyfyfy. Vi diskuterade vad som skulle behövas köpas in, helium till ballonger och ballonger, tyngder till ballongern (det ordnar jag). När de skulle delas ut och andra logistiska frågor som var barnen ska hänga av sig. Vi diskuterade även närvaro, och kom fram till att det är allas eget ansvar att vara här och ta del av arbetsuppgifterna. Marie pratade om att tisdagen då Sissie handleder vore det bra om vi var såpass klara att vi kunde spela upp på prov och hon utifrån den kunde hjälpa oss vidare.
Nu ska jag ta helg och spela och sjunga hela helgen om jag har möjlighet, ska klura ut lite ackord på min lilla synt jag luskat fram ur barnens gamla leksaker.
Musikprojekt dag 3
Fingrarna är ömma och stela, men humöret på topp. Det är verkligen kul det här. Idag ska jag ta mig an synten, vilket verkar ännu svårare än gitarren. Ta ut ackorden, F#m, D, A och E. Det blev krångligt så jag tänkte att jag kan nog spela på tonerna som det låter, och försökte hitta dem och det ska nog funka. Det blev effeed, deeffggfed, eeeeffgfed (eeeeffeced), deeffgfed, deeffggfed. Ska träna hemma ikväll och se om jag kan få till ackorden annars får det bli bra med tonerna. Sofie spelar gitarr, Sara bas, Teuta trumma och Sandra tamburin och maraccas. Nu är elgitarren och mickarna igång, vi får för en stund känna oss som rockstars, vilken lycka!!
I denna låten ändrar vi en stor drake till en fin drake då draken är liten i de andra låttexterna, och det gick ju fint.
Efter lunch tar vi oss an "Jag vill ha en vän", den var lite lättare att spela då den har "enklare" ackord. Lättare att greppa och nå om jag förtydligar, Am, Dm, E7, A och D. Denna låten var jättekul att spela då den går i moll i versen och dur i refrängen, det blir en väldig kontrast. Här spelar jag gitarr, Sofie gitarr, Sara synt och maraccas, Sandra bas.
Vi har än inte bestämt hur vi ska sjunga eller vilka som ska sjunga, men till kören har vi tänkt att fem personer till varje låt skulle kunna funka.
Innan vi avslutade för dagen drog vi igenom dessa tre låtar vi så här långt försökt lära oss och det är bra att vi har några dagar till på oss innan det är upp till bevis, i alla fall för min egen del.
I denna låten ändrar vi en stor drake till en fin drake då draken är liten i de andra låttexterna, och det gick ju fint.
Efter lunch tar vi oss an "Jag vill ha en vän", den var lite lättare att spela då den har "enklare" ackord. Lättare att greppa och nå om jag förtydligar, Am, Dm, E7, A och D. Denna låten var jättekul att spela då den går i moll i versen och dur i refrängen, det blir en väldig kontrast. Här spelar jag gitarr, Sofie gitarr, Sara synt och maraccas, Sandra bas.
Vi har än inte bestämt hur vi ska sjunga eller vilka som ska sjunga, men till kören har vi tänkt att fem personer till varje låt skulle kunna funka.
Innan vi avslutade för dagen drog vi igenom dessa tre låtar vi så här långt försökt lära oss och det är bra att vi har några dagar till på oss innan det är upp till bevis, i alla fall för min egen del.
Musikprojekt dag 2
Öva, öva och öva lite till och vi tretiden värkte det fingrar och hals. Jag har antagit en stor utmaning känner jag nu med gitarrspelandet, hur kul som helst men rätt svårt att hålla fingrarna i styr tycker jag. Som sagt i denna låten spelar jag gitarr, Sofie gitarr och maraccas, Sara bas, Sandra synt och Teuta trumma. Men visst ger övning resultat, "Den gröna draken" kunde vi rätt så bra efter dagens slut, i alla fall om vi spelade den i lugnt tempo. Det är kul när man ser att man kan lära sig något som alltid sett så svårt ut. Att man har pressen att lära in dessa låtar gör ju också att det händer nåt, det ska bara gå. Imorgon tar vi oss an "Låten om draken".
Manusgruppen har arbetar fram ett manus och vi ska utifrån det ändra lite i texterna så de stämmer bättre in i handlingen. Rekvisitagruppen är hur kreativa som helst. Genom att vi fått välja i vilken grupp vi vill arbeta tror jag att det även bidrar till att de flesta känner stor glädje att få göra det som de har intresse för. Det tycker jag att jag kan se väldigt tydligt hos många av oss.
Vi har möten varje dag där en i varje grupp är huvudansvarig för att kommunikation och information fungerar. Nu i början är det mycket som ändras och då är det viktigt att det delges med en gång, och så här långt har jag uppfattningen om att det fungerar väldigt bra. Det är bra när arbetsklimatet är såpass att alla vågar säga till om man har en annan uppfattning om något och ta upp det till diskussion, vilket vi pratade om i tisdags när vi gick igenom struktur. Men att det blir något konstruktivt ur det hela bör tilläggas.
Manusgruppen har arbetar fram ett manus och vi ska utifrån det ändra lite i texterna så de stämmer bättre in i handlingen. Rekvisitagruppen är hur kreativa som helst. Genom att vi fått välja i vilken grupp vi vill arbeta tror jag att det även bidrar till att de flesta känner stor glädje att få göra det som de har intresse för. Det tycker jag att jag kan se väldigt tydligt hos många av oss.
Vi har möten varje dag där en i varje grupp är huvudansvarig för att kommunikation och information fungerar. Nu i början är det mycket som ändras och då är det viktigt att det delges med en gång, och så här långt har jag uppfattningen om att det fungerar väldigt bra. Det är bra när arbetsklimatet är såpass att alla vågar säga till om man har en annan uppfattning om något och ta upp det till diskussion, vilket vi pratade om i tisdags när vi gick igenom struktur. Men att det blir något konstruktivt ur det hela bör tilläggas.
Musikprojekt dag 1
En förmiddag med en massa idéer och diskussioner som ebbade ut i en allt klarare struktur under eftermiddagen. Då vi med Sissies hjälp kommit fram till att musikteaterns arbetsgrupper blev dessa tre: Manus/Teater, Rekvistita/Ljus och Musiker/Cd. Med tydliga ramar av struktur och vem som gör vad kändes det ganska bra. Manus/teater ska sätta ihop låtarna så gott det går till en story som sedan rekvisita/ljus får jobba efter.
I läroplanen för skolan, Lpo 94 (s.7) står det under skolans uppdrag att:
Jag, Sofie, Sandra, Teuta och Sara var deltagarna i musikergruppen, och vi startade genast med att lyssna igenom och se vad för instrument som spelades i de sex låtarna. Vi fortsatte sedan att sjunga och spela igenom dem, och bestämde att vi skulle lära oss en låt åt gången/per dag och starta med den vi tyckte kändes svårast. Det var "Den gröna draken", och att vi tyckte den var svår berodde på att den innehöll besvärliga ackord. Som tur är så har vi en duktig musiker i Sofie och hon visar, hjälper och organiserar arbetet.
I läroplanen för skolan, Lpo 94 (s.7) står det under skolans uppdrag att:
Genom att arbeta med ett musik/teater projekt omfattas dessa delar som tas upp i Lpo 94.Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild,text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.
Jag, Sofie, Sandra, Teuta och Sara var deltagarna i musikergruppen, och vi startade genast med att lyssna igenom och se vad för instrument som spelades i de sex låtarna. Vi fortsatte sedan att sjunga och spela igenom dem, och bestämde att vi skulle lära oss en låt åt gången/per dag och starta med den vi tyckte kändes svårast. Det var "Den gröna draken", och att vi tyckte den var svår berodde på att den innehöll besvärliga ackord. Som tur är så har vi en duktig musiker i Sofie och hon visar, hjälper och organiserar arbetet.
Didaktiskt seminarium 19/5
En heldag med tips och idéer till olika musikaktiviteter vi kan ta med ut i förskolan och göra med barnen. Vi i våran grupp använde oss av Afrika/djungel tema där vi under en halvtimma utförde sång, dans/rörelse, lek och massage. Vi tog ansvar för var sin del och gav feedback och idée till varandra då det behövdes. Jag för min det tyckte det vore en kul grej att utmana i rörelse/dans, och det till en låta som spelades under fotbolls-VM i Sydafrika. Marie berättade att de rörelser som dansades i videon hade ursprung från äldre afrikanska stamdanser, men de användes inte till denna aktivitet. Så här såg vår momentplanering ut:
Tema Afrika/djungel
Moment 1 In the jungle
Vad: Samling av barnen och rörelse, instrument och sång till In the jungle.
Hur: Samla in barnen genom att vällkomna dem till samling. Pedagogen ska samla barnen en och en, först ska pedagogen hälsa på barnen genom att säga barnets namn och att hålla barnets hand, en efter en tills de bildar en ring. Pedagogen ska sitta i ringen och säga att vi ska till Afrika och djungeln där. Pedagogen kommer att börja med att dela upp olika instrument, och förklarar att de ska använda dem medan sången är i gång. Barnen som kan låten får också vara med och sjunga sången In the jungle. Barnen ska stå upp och börja spela i ringen och förlja pedagogens rörelse. Rörelsen är två steg in i ringen och två ut ur ringen. Andra steg är händerna över huvudet och vifta med armarna från sidan till sidan.
Varför: Alla barn ska bli sedda och känna sig delaktiga. Eftersom temat är djungel är låten passande för det. Barnen behöver pröva på olika instrument fritt. i ringen när barnen gå in och ut i samma takt lär de dig kommunikation och koordination genom rörelsen.
Moment 2 Dans – Waka Waka
Syfte: Rörelse och koordination, känna glädje i att röra sig till musik och att utveckla bland annat rörlighet, smidighet, timing och balans.
Vad: Dansa till musik från cd-skiva (Waka Waka med Shakira), imitera olika rörelser (se rörelseschema nedan).
Hur: Alla sprider ut sig så alla kan se dem/den som ska leda dansen. Viktigt att tänka på är att vara väldigt tydlig som ledare, gå igenom och visa vilka rörelser låten innehåller. Uddén (2004) beskriver att det är viktigt att vara tydlig och varierande i gester och mimik om man vill behålla barnens uppmärksamhet. Vidare tar hon upp vikten av att pedagogen/arbetslaget tränar upp taktkänslan och rösten, och att bygga upp ett stort register av texter, melodier och rörelser. Den musiska pedagogen blir då även skicklig på spontana musiska möten. Vi har benämnt rörelserna med ord som gör det lättare att associera till inre bilder. Visa mycket energi, det smittar av sig till barnen. Sätt på musiken och kör igenom låten. Sätt er på golvet när låten är slut så blir det lättare att fånga barnens intresse till nästa moment.
Varför: Om den motoriska utvecklingen ska gå framåt krävs att man ofta tränar grundrörelserna, bland annat hoppa, springa, klättra och krypa beskriver Westerlund (2003). Barnen ska känna att det är lätt att röra sig, men då behöver de utmanas och inspireras till att ofta röra sig. I den här dansaktiviteten tränas bland annat motoriken, koordinationen och kroppsuppfattningen. Vilket stöds av Lpfö -98 (2010) s.11, under utveckling och lärande mål står det att:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordination och kroppsuppfattning…”
Material: En låt (vi valde Waka waka med Shakira), gärna som barnen känner till och som har lite olika tempo. Och ett rörelseschema med benämningar på de aktuella rörelserna, att ha till hands när man ska träna in rörelserna.
Ett bra sätt att ge barnen inflytande är att de bestämmer låtar och dess rörelser, viket även genererar i att det efter ett tag finns mycket att välja på och som kommer ifrån barnen själva ursprungligen. Dessutom får vi in barnens egen musikkultur in i förskolan.
Moment 3 Elefant
Vad: Jag skall göra en balans övning med barnen, där de får balansera till låten En elefant balanserade. Det kommer även spelas gitarr till för att få in instrument.
Hur: Barnen blir indelade i grupper genom att färgade lappar delas ut med samma färg som på repen. De som får lila lappar ställer sig vid det lila repet och så vidare. Det blir därför en naturlig gruppindelning. Varje grupp får stå på ett led och framför dem ligger det ett hopprep på golvet som de kan balansera på. Det går att använda sig utav exempelvis stenar, brädor eller något annat som går att balansera på. Leken går att göra både inne och ute. Både med cd-skiva och utan skiva beroende på om man väljer att endast sjunga eller inte. Men jag anser att det är lättast med skiva eftersom det viktigaste här är att de har kul samtidigt som de balanserar. Det går ju att utveckla sen när barnen känner igen leken.
Ett barn får balansera först och “hämtar” sen ett till barn och så vidare, till låten. De sjunger i låten: En elefant balanserade, sen hämtar han en annan elefant så barnen får vara elefanterna som balanserar.
Varför: Uddén (2004) tar upp att sången är en viktig del i barnens lärande. Genom sången lär sig barn både muntligt och kroppsligt. Det är därför bra att använda sig utav musik och dans samtidigt som vi vill lära barnen exempelvis rytmik, balans och mycket mer. Författaren tar också upp att musiken är ett bra hjälpmedel när vi vill välkomna barnen och låta de känna sig välkomna. Men också när det gäller samarbete och kontakten med andra barn. Genom min lek får de genom musiken, leka och även träna på sin motorik och balans. De får även träna på samarbete då alla skall vara med samtidigt som barnen lär sig ta ansvar att hämta ett till barn in i leken. Det blir ett roligt sätt för barnen att lära sig på.
Moment 4 Massagesaga
Vad: Massera varandra till en saga.
Hur: Barnen indelas två och två sittandes på golvet. Sagan läses två gånger för att barnen både ska få prova att massera och att få massage. De som av någon anledning inte vill vara med i momentet får sitta eller ligga ned på golvet. Ljuset släcks och ett värmeljus tänds för att skapa en mer avslappnande atmosfär. En instrumental låt hjälper också till att skapa en avslappnande stämning. Här valde vi låten Circle of life som vi tycker passar bra in på temat och följer den röda tråden.
En dag i djungeln
Det är en varm och skön dag i djungeln,
solens strålar värmer alla djur och växter,
Gör cirklar med händerna över ryggen
En elefant går med tunga steg i värmen,
han är på väg till vattenhålan för att dricka
Trycker med handflatorna över ryggen
Plötsligt kommer en fjäril flygande,
Den breder ut sina vingar,
och landar på elefantens rygg
zig zag rörelser med händerna
På marken sitter en färgglad fågel,
som pickar efter frön
trumma lätt med fingertopparna på ryggen
Och lite längre bort håller tigrarna till,
de vässar sina klor mot träden
Dra försiktigt med naglarna uppifrån och ner.
Börja uppifrån ryggen och gå neråt
Högt upp i träden klättrar aporna,
Där leker dom och busar till de blir trötta
Knåda nedifrån och upp på hela ryggen
De lägger sig sedan gott på varsin gren
Och slumrar en stund
Håll händerna mot ryggen en lång stund helt stilla
Varför: Genom detta moment tränar barnen bland annat på sin kroppskännedom, koncentration och samhörighet. I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2010,s 12) poängteras det att förskolan ska sträva efter att varje barn får möjlighet att utveckla sin identitet, motorik, kroppsuppfattning, koordinationsförmåga och självständighet samt känner sig trygg i den.
Tips: När man läser en massagesaga i en barngrupp kan det vara bra att läsa sagan flera gånger för att de ska ges möjligheten att lära sig rörelserna. Att låta barnen vara med och skriva en egen massagesaga kan stärka deras nyfikenhet och lusten till att våga vara med i momentet, eftersom de fått vara delaktiga från början.
måndag 18 april 2011
Improvisation med Martin Holmlund
En kul dag med ett annorlunda sätt att spela musik på fick vi till oss. Vi lyssnade till olika artister som spelade på minst sagt udda sätt, bland annat en kille som spelade gitarr. Han använde dens ytor och potensial på många ovanliga sätt.
Soundtracks pratade vi också om och om att jobba med vad är det som låter, hur låter det och om kan man efterlikna ljudet på olika sätt.
Sagor med ljudeffekter prövade vi på, att spela upp en saga utan att använda ord. Det vi använde var de instrument vi tyckte kunde stämma in på en handling. Till exempel när lilla bocken Bruse gick över bron använde vi ett svagt trummande för stegen och en maraccas som skulle låta som först svag rädsla sedan högre och livrädd ju mer vi spelade på den då trollet kom. Martin spelade in och vi lyssnade, det lät faktiskt mycket likt det vi hade tänkt oss. Det var faktiskt otroligt effektfullt, och en aktivitet att ta med sig ut i verksamheten.
Vi testade också på att hitta på ljud som lät argt, glatt, ledset, regn, åska, sol och många fler. Här gavs tillfälle till att fundera på hur man egentligen kan gestalta i ljud med diverse instrument eller annat som låter. En jättekul dag som gav inspiration till improvisation.
Soundtracks pratade vi också om och om att jobba med vad är det som låter, hur låter det och om kan man efterlikna ljudet på olika sätt.
Sagor med ljudeffekter prövade vi på, att spela upp en saga utan att använda ord. Det vi använde var de instrument vi tyckte kunde stämma in på en handling. Till exempel när lilla bocken Bruse gick över bron använde vi ett svagt trummande för stegen och en maraccas som skulle låta som först svag rädsla sedan högre och livrädd ju mer vi spelade på den då trollet kom. Martin spelade in och vi lyssnade, det lät faktiskt mycket likt det vi hade tänkt oss. Det var faktiskt otroligt effektfullt, och en aktivitet att ta med sig ut i verksamheten.
Vi testade också på att hitta på ljud som lät argt, glatt, ledset, regn, åska, sol och många fler. Här gavs tillfälle till att fundera på hur man egentligen kan gestalta i ljud med diverse instrument eller annat som låter. En jättekul dag som gav inspiration till improvisation.
Planering av didaktiskt seminarium
Vi valde efter lite olika förslag att jobba utifrån temat Afrika/djungel. Vi bestämde att vi skulle utgår ifrån att starta upp lite lugnt, höja tempot och avsluta lugnt.
- samla in barnen,
- starta upp med lite lugnare tempo där både kropp och röst får värma upp, In the jungle från Lejonkungen sjunger vi och kompar med gitarrspel
- därefter en rörelsedans till musik, rörelser som knyter an till afrika med låten Waka Waka med Shakira
- en sång och lekövning där vi sjunger En elefant balanserade och balanserar på rep och hämtar fler elefanter
- en massagesaga att varva ner till, handlingen i sagan beskriver olika djur och vad de gör.
I denna uppgift får vi möjlighet till att pröva på olika musikupplägg vi skulle vilja använda när vi ska ut och arbeta. ett jättebra tillfälle att samarbeta, förbättra och utveckla idéer vi får. Allt är lättare när man kan bolla lite fram och tillbaka och testa på varandra. Gitarrspelandet får sig också en uppsving då man har ett givet mål, lättare att öva när en deadline finns. Sången blir som den blir, vi har ju lärt oss att alla kan sjunga så det är bara att koppla bort att man inte har någon vacker sångröst. Det är bara bra i en barngrupp att de får höra att alla kan sjunga oavsett hur det låter, det bidrar tror jag till att alla vågar sjunga. Det handlar inte om att det ska låta vackert utan att det ska kännas härligt i hela kroppen att få sjunga. Vi ska tänka på att ge rikligt med tillfällen till musikaktiviteter i olika former och att vi i denna kursen får en mängd olika färdiga momentplaneringar bidrar till att vi har mycket material att utgå ifrån.
I Lpfö -98 (2010) s.11 står under utveckling och lärande att: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordination och kroppsuppfattning...", vilket är några av flera saker vi arbetar med att utveckla när vi arbetar med musik, sång och rörelse.
- samla in barnen,
- starta upp med lite lugnare tempo där både kropp och röst får värma upp, In the jungle från Lejonkungen sjunger vi och kompar med gitarrspel
- därefter en rörelsedans till musik, rörelser som knyter an till afrika med låten Waka Waka med Shakira
- en sång och lekövning där vi sjunger En elefant balanserade och balanserar på rep och hämtar fler elefanter
- en massagesaga att varva ner till, handlingen i sagan beskriver olika djur och vad de gör.
I denna uppgift får vi möjlighet till att pröva på olika musikupplägg vi skulle vilja använda när vi ska ut och arbeta. ett jättebra tillfälle att samarbeta, förbättra och utveckla idéer vi får. Allt är lättare när man kan bolla lite fram och tillbaka och testa på varandra. Gitarrspelandet får sig också en uppsving då man har ett givet mål, lättare att öva när en deadline finns. Sången blir som den blir, vi har ju lärt oss att alla kan sjunga så det är bara att koppla bort att man inte har någon vacker sångröst. Det är bara bra i en barngrupp att de får höra att alla kan sjunga oavsett hur det låter, det bidrar tror jag till att alla vågar sjunga. Det handlar inte om att det ska låta vackert utan att det ska kännas härligt i hela kroppen att få sjunga. Vi ska tänka på att ge rikligt med tillfällen till musikaktiviteter i olika former och att vi i denna kursen får en mängd olika färdiga momentplaneringar bidrar till att vi har mycket material att utgå ifrån.
I Lpfö -98 (2010) s.11 står under utveckling och lärande att: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordination och kroppsuppfattning...", vilket är några av flera saker vi arbetar med att utveckla när vi arbetar med musik, sång och rörelse.
torsdag 14 april 2011
Examination inspelning och musikanalys
Äntligen fick vi lyssna på alla andra låtar, hur kul som helst. Kul var att vi alla hade gjort lite olika stilar på låtarna allt från lugn vaggvisa till rapp. Examinationen gick ut på att vi skulle analysera och diskutera hur låtarna var uppbyggda med text och melodi. Hur vi skulle kunna arbeta med dem i barngrupp, didaktiska idéer.
Musikanalysen, här lyssnade vi efter låtens former som bland annat intro, vers, refräng, brygga, instick och outro. Vad för intrument som fanns representerade, hur och när de användes i låten.
Äntligen fick vi höra varandras låtar, här är ett smakprov på Låten om draken, Den gröna draken och Vill ha en vän.
http://soundcloud.com/sissie/l-ten-om-draken
http://soundcloud.com/sissie/den-gr-na-draken
http://soundcloud.com/sissie/jag-vill-ha-en-v-n
Musikanalysen, här lyssnade vi efter låtens former som bland annat intro, vers, refräng, brygga, instick och outro. Vad för intrument som fanns representerade, hur och när de användes i låten.
Äntligen fick vi höra varandras låtar, här är ett smakprov på Låten om draken, Den gröna draken och Vill ha en vän.
http://soundcloud.com/sissie/l-ten-om-draken
http://soundcloud.com/sissie/den-gr-na-draken
http://soundcloud.com/sissie/jag-vill-ha-en-v-n
fredag 8 april 2011
Bearbetning av inspelning
Oj oj oj, vi hade nog trott att vi skulle ha en trygg lärare till hands under denna del också. Men här var det upp till bevis vad vi lärt oss under WS Musikpussel. Inte riktigt sant för Tobias fanns tillhands om vi kom i svårigheter.
Vi lyssnade igenom och satte samman de delar som spelats in i olika omgångar och som fanns på olika ställen i programmet (Garage Band). Det var refrängen som skulle in på tre ställen, två verser och ett mellan"spel" som som skulle in i rätt ordning. Viktigt var att flytta hela "partier", det vill säga allt som till exempel hör till refrängen flyttas samtidigt annars blev det hela helt i otakt. Det var lite pussligt att få övergångarna att flyta ihop och låta ok, men efter lite testande hit och dit kom vi överens om att vi nog fick vara nöjda.Vi var lite oeniga om slutklämmen däremot, och där segrade majoriteten.
Det här skulle man kunna hålla på med hur länge som helst, ändra lite här och lägga till något annat. Men tiden gick väldigt fort så det får bli att fortsätta testa hemma, nu när man har fått en större inblick i hur kul och hur mycket man kan göra med ljud och röster. Möjligheten till att förändra och förbättra finns ju faktiskt när vi ska jobba med musikprojektet, om vi vill och väljer de låtar vi klurat ihop nu under detta moment.
Skulle man arbeta med detta i förskolan tror jag att vi skulle få se många kreativa barns ideer och fantasier utmynna i fantastiskt roliga och lärorika processer.
Vi lyssnade igenom och satte samman de delar som spelats in i olika omgångar och som fanns på olika ställen i programmet (Garage Band). Det var refrängen som skulle in på tre ställen, två verser och ett mellan"spel" som som skulle in i rätt ordning. Viktigt var att flytta hela "partier", det vill säga allt som till exempel hör till refrängen flyttas samtidigt annars blev det hela helt i otakt. Det var lite pussligt att få övergångarna att flyta ihop och låta ok, men efter lite testande hit och dit kom vi överens om att vi nog fick vara nöjda.Vi var lite oeniga om slutklämmen däremot, och där segrade majoriteten.
Det här skulle man kunna hålla på med hur länge som helst, ändra lite här och lägga till något annat. Men tiden gick väldigt fort så det får bli att fortsätta testa hemma, nu när man har fått en större inblick i hur kul och hur mycket man kan göra med ljud och röster. Möjligheten till att förändra och förbättra finns ju faktiskt när vi ska jobba med musikprojektet, om vi vill och väljer de låtar vi klurat ihop nu under detta moment.
Skulle man arbeta med detta i förskolan tror jag att vi skulle få se många kreativa barns ideer och fantasier utmynna i fantastiskt roliga och lärorika processer.
onsdag 6 april 2011
VFU
Har nu genomfört ytterligare två musikaktiviteter under mina sista två dagar i förskoleklassen. Jag utförde samma aktivitet i dessa två grupper men med ett par små justeringar i upplägget. Denna gången pratade vi om de sett nån påskkärring än och jag frågade om det var någon som visste var de brukade åka. Efter lite gissningar och lite ledtrådar kom de på att det var Blåkulla. Sen sträckte jag fram händerna och det gjorde barnen också, de var förväntansfulla och nyfikna på vad det var vi skulle göra, de hade hört från den första gruppen att det var kul. (det var ju kul att höra tyckte även jag). Jag introducera påsksången Titta i luften genom att först klappa rytmen och sjunga bang bang, dang dang, rad da, gosch gosch, bang bang, dang, dang, rad da, gosch tre gånger.Stor koncentration rådde och efter tre gånger bad jag barnen att sjunga med när de kunde texten jag skulle sjunga. Gester till handlingen utförde jag tydligare och det tror jag gjorde att mitt engagemang smittade av sig, de allra flesta sjöng med.
När vi sedan tog fram instrumenten var det väldigt mycket enklare då barnen satt mer var för sig i ringen på stolarna och inte som det lätt blir med barn att de nästan sitter på varandra eller framför/bakom varandra. Denna gång pratade vi om vad för regler som kan vara viktiga när man spelar på instrument, och det är så självklart att alla vet att man inte ska spela för "fort" som de sa för att det kan göra att man får ont i huvudet och i öronen. Dom är även hårda så man får inte slåss med dem. Jag förklarade återigen att de skulle få välja instrument tre åt gången, sen sjöng jag sången "Vad får det lov att va, att spela på idag".
Nu spelade vi med instrumenten och jag hade visat ett tecken som betydde sluta spela, spela svagare och spela starkare. Jag sjöng titta i luften och barnen spelade, när jag visade tummen ner (tecknet för att spela svagare) sänkte jag rösten och nästan viskade och barnen spelade väldigt svagt och sen tummen upp steg volymen. Det fungerade förvånansvärt bra och jag fick tillfälle att testa olika röstlägen och kroppsspråk.
Vi gick varvet runt där alla fick spela på det instrument de valt och vi andra försökte efterlikna det. Instrumenten bytte också ägare i solens riktning tills alla provat alla sorters instrument (trummor, maraccas, claves, gurka och tamburin). Detta var svårare för en del, de är ganska ovana med instrumenten, men alla försökte och ville.
Skillnader mellan de olika tillfällena var att jag kände mig mer trygg och mer förberedd inför andra och definitivt inför tredje tillfället.Det spelar stor roll för barnen att vi känner oss trygga i det vi gör, men vi måste ju alltid pröva nya grejer och då är det såklart lite nervöst. Att barnen satt på stolar var lättare som jag beskrev, dels för att de kunde koncentrera sig bättre tror jag när kompisen inte var så nära inpå och att kompisens instrument inte var för nära örat. I alla grupperna har instrumenten varit höjdpunkten och lärarna har noterat att de nog borde ta fram dem lite oftare.
När vi sedan tog fram instrumenten var det väldigt mycket enklare då barnen satt mer var för sig i ringen på stolarna och inte som det lätt blir med barn att de nästan sitter på varandra eller framför/bakom varandra. Denna gång pratade vi om vad för regler som kan vara viktiga när man spelar på instrument, och det är så självklart att alla vet att man inte ska spela för "fort" som de sa för att det kan göra att man får ont i huvudet och i öronen. Dom är även hårda så man får inte slåss med dem. Jag förklarade återigen att de skulle få välja instrument tre åt gången, sen sjöng jag sången "Vad får det lov att va, att spela på idag".
Nu spelade vi med instrumenten och jag hade visat ett tecken som betydde sluta spela, spela svagare och spela starkare. Jag sjöng titta i luften och barnen spelade, när jag visade tummen ner (tecknet för att spela svagare) sänkte jag rösten och nästan viskade och barnen spelade väldigt svagt och sen tummen upp steg volymen. Det fungerade förvånansvärt bra och jag fick tillfälle att testa olika röstlägen och kroppsspråk.
Vi gick varvet runt där alla fick spela på det instrument de valt och vi andra försökte efterlikna det. Instrumenten bytte också ägare i solens riktning tills alla provat alla sorters instrument (trummor, maraccas, claves, gurka och tamburin). Detta var svårare för en del, de är ganska ovana med instrumenten, men alla försökte och ville.
Skillnader mellan de olika tillfällena var att jag kände mig mer trygg och mer förberedd inför andra och definitivt inför tredje tillfället.Det spelar stor roll för barnen att vi känner oss trygga i det vi gör, men vi måste ju alltid pröva nya grejer och då är det såklart lite nervöst. Att barnen satt på stolar var lättare som jag beskrev, dels för att de kunde koncentrera sig bättre tror jag när kompisen inte var så nära inpå och att kompisens instrument inte var för nära örat. I alla grupperna har instrumenten varit höjdpunkten och lärarna har noterat att de nog borde ta fram dem lite oftare.
Studiebesök
Studiebesök 1 Musikanter på stan
Det var en sån där dag som var lite deppig, varför kommer jag inte ihåg men jag minns känslan i kroppen när jag gick över torget. Lite trött och håglös, kan jag nog beskriva känslan. Plötsligt förändrades min dystra känsla och det spratt till lite i magen, ögonbrynen lyftes och jag sträckte på mig något, det blev till och med ljusare på himlen.
Tre musikanter stod vid rådhuset och spelade en låt som på en sekund förändrade mitt sinnestillstånd, de spelade en melodi som gick rätt in i mitt rytmsystem. Jag stannade till och lyssnade den korta stund som de fortsatte spela och gick sedan därifrån med en upprymd känsla av att den här dagen blir nog rätt hyfsad i alla fall.
Mina tankar på musikgenren de spelade var i stil med sprallig tempofylld westernmusik, de instrument de använde tror jag var någon form av banjo, xylofon och kontrabas. Helskönt sound!!!
Studiebesök 2 Spontant möte med en sjungande flicka
En morgon när jag var på vfu var jag lite försenad, vilket även en flicka var. Hon höll på att klä av sig när jag steg in i hallen och knöt upp mina kängor. Utan att jag märkt det hade hon gått fram till mig och stod där och tittade först på mig och sedan satte hon igång och sjunga. Det var en ganska avancerad sång med flera verser som handlade om vintern. Hon stod där rak i ryggen och sjöng för full hals, när hon var klar vände hon sig om och gick in i klassrummet utan att säga någonting.
Jag kände mig lite omtumlad och förvånad, det var en upplevelse som gav mig många tankar och funderingar kring barns tankar och handlingar. En händelse som jag alltid kommer att minnas och känna i hela kroppen.
Studiebesök 3 Rytmer av töväder
Jag satt i biblioteket och läste till ett litteraturseminarium när jag hörde ett rytmiskt droppande mot plåtkanten vid fönstret. Det var soligt och varmt mot fönstret vilket fick snön att smälta ovanför. Tänkte inte så mycket på det till en början men det bara ökade i frekvens så jag lutade mig tillbaka och började lyssna. Det lät faktiskt rytmiskt och varierande som om det varit någon sorts trumslag, så jag tog upp mobilen och spelade in. När jag spelade upp det hemma frågade jag om de kunde gissa vad det var som lät och min man gissade på att det var från trummor.
Studiebesök 4 Cello
Under en föreställning med Mia Skäringer spelade en musiker cello och jag tror jag aldrig har hört det instrumentet förut, i alla fall inte live. Vilket underbart klang och vi alla satt som förtrollade, det var som att tonerna tog mig till en annan tid och plats. Jag kan i efterhand inte minnas särskilt mycket av föreställningen men en sak minns jag tydligt, eller känner tydligt i kroppen och det är tonerna som berörde hela mig.
Det var en sån där dag som var lite deppig, varför kommer jag inte ihåg men jag minns känslan i kroppen när jag gick över torget. Lite trött och håglös, kan jag nog beskriva känslan. Plötsligt förändrades min dystra känsla och det spratt till lite i magen, ögonbrynen lyftes och jag sträckte på mig något, det blev till och med ljusare på himlen.
Tre musikanter stod vid rådhuset och spelade en låt som på en sekund förändrade mitt sinnestillstånd, de spelade en melodi som gick rätt in i mitt rytmsystem. Jag stannade till och lyssnade den korta stund som de fortsatte spela och gick sedan därifrån med en upprymd känsla av att den här dagen blir nog rätt hyfsad i alla fall.
Mina tankar på musikgenren de spelade var i stil med sprallig tempofylld westernmusik, de instrument de använde tror jag var någon form av banjo, xylofon och kontrabas. Helskönt sound!!!
Studiebesök 2 Spontant möte med en sjungande flicka
En morgon när jag var på vfu var jag lite försenad, vilket även en flicka var. Hon höll på att klä av sig när jag steg in i hallen och knöt upp mina kängor. Utan att jag märkt det hade hon gått fram till mig och stod där och tittade först på mig och sedan satte hon igång och sjunga. Det var en ganska avancerad sång med flera verser som handlade om vintern. Hon stod där rak i ryggen och sjöng för full hals, när hon var klar vände hon sig om och gick in i klassrummet utan att säga någonting.
Jag kände mig lite omtumlad och förvånad, det var en upplevelse som gav mig många tankar och funderingar kring barns tankar och handlingar. En händelse som jag alltid kommer att minnas och känna i hela kroppen.
Studiebesök 3 Rytmer av töväder
Jag satt i biblioteket och läste till ett litteraturseminarium när jag hörde ett rytmiskt droppande mot plåtkanten vid fönstret. Det var soligt och varmt mot fönstret vilket fick snön att smälta ovanför. Tänkte inte så mycket på det till en början men det bara ökade i frekvens så jag lutade mig tillbaka och började lyssna. Det lät faktiskt rytmiskt och varierande som om det varit någon sorts trumslag, så jag tog upp mobilen och spelade in. När jag spelade upp det hemma frågade jag om de kunde gissa vad det var som lät och min man gissade på att det var från trummor.
Studiebesök 4 Cello
Under en föreställning med Mia Skäringer spelade en musiker cello och jag tror jag aldrig har hört det instrumentet förut, i alla fall inte live. Vilket underbart klang och vi alla satt som förtrollade, det var som att tonerna tog mig till en annan tid och plats. Jag kan i efterhand inte minnas särskilt mycket av föreställningen men en sak minns jag tydligt, eller känner tydligt i kroppen och det är tonerna som berörde hela mig.
Spela in en låt
Hur kul som helst, och Tobias Ruthenberg visade vägen. Tänk vad man kan göra med datorns hjälp, vi startade med att lägga ett trummkomp som vi kände passade, därefter spelade vi in gitarrerna, där jag och Malin hade övat frenetiskt och vi satte den efter ett par försök. Därefter sjöng vi och hade då trummorna och gitarrerna att lyssna till. Efter ett par försök satt den också. Rapen spelade vi in två gånger och på så vis blev den kraftigare, May skötte dessutom effekten med trumslaget. Vår mellanvers skulle pratas in och det gjorde May, med en skräckinjagande röst satt den till slut, energin var det inget fel på. Därefter la vi på ett elbasgitarrkomp, vilket jag fick äran att försöka mig på. Kul att pröva, istället för att spela fyra A, spelade man en lång och två korta, typ
(pam pampam).
Oerhört roligt faktiskt allting, det fanns liksom inte tillfälle att tänka på att jag egentligen inte sjunger så bra eller spelar heller för den delen, det var bara att göra och släppa taget. Det kändes som de andra också hade samma goa upplevelsekänsla efteråt. Tobias var väldigt hjälpsam och gav tips och inspiration.
(pam pampam).
Oerhört roligt faktiskt allting, det fanns liksom inte tillfälle att tänka på att jag egentligen inte sjunger så bra eller spelar heller för den delen, det var bara att göra och släppa taget. Det kändes som de andra också hade samma goa upplevelsekänsla efteråt. Tobias var väldigt hjälpsam och gav tips och inspiration.
Littsem 4
Ett intressant sätt att hantera en boks innehåll, (Att lära barn estetik, Pramlig Samuelsson m fl.). Vi startade med att presentera vad vi uppfattat som intressant och vi gick laget runt. Alla försökte ta upp nya saker eller ur en annan synvinkel, vilket jag tycker är ett bra sätt för att få till mig andras tankar och ställningstaganden. Mina egna reflektioner av boken ses här:
Att lära genom estetiska former fick vi sedan prova på, dels genom att vi spelade upp en scen där argumentation för och emot musik som eget ämne var uppgiften. Det är svårare än man tror att stå upp för det man tycker är det rätta, och att hitta det rätta argumenten, något att jobba på.
Dramatisera en myt, ju mer material desto bättre, genom att med rörelser, ord och sjalar i alla dess färger som rekvisita tydliggöra denna myt.
En slogan skulle skrivas för hur vi sammanfattar bokens innehåll, och visa det med bland annat instrument. Utveckla hela barnet, mer estetik löd den och vi dansade, spelade instrument och "läste" en dikt.
Det är verkligen inte så lätt att bara komma på vad och hur man ska uttrycka sig estetiskt på befallning, men efter en hel del funderande och bollande av idéer kommer man alltid på nåt fast jag är inte riktigt kompis med detta sätt. Känner mej ofta obekväm när man ska agera på kommando, så det får jag väl fundera på hur jag ska bearbeta. Handlar det om att man är så ovan eller skulle det finnas andra sätt att uttvecklas inom drama som passar mig bättre tro?
Lärande objekt, ett begrepp som bör vara i fokus inför varje planerad aktivitet. Det oavsett vad för sorts aktivitet. Min bestämda uppfattning är att det borde kännas både roligare och mer meningsfullt att arbeta när tydliga mål och syften finns för det vi gör med barnen. Men då är det en förutsättning att pedagogen har en syn på sig själv som medupptäckare, om det ska vara utvecklande för båda parter anser jag. En medupptäckare som behöver ge en viss sorts ”guidning” under resan gång, det för att bredda och synliggöra för barnet dess upptäckter. Att bara göra för görandets skull är inte utvecklande för vare sig barnet eller pedagogen.
Frågor som man bör ställa sig inför en aktivitet är: Hur hittar då pedagogen lärande objekt? När pedagoger planerar aktiviteter behöver alltid frågan ställas, vad och varför gör vi det vi gör. Vad vill vi att barnen ska få med sig i form av förståelse och kunskap och hur får barnen själva syn på sin nyfunna förståelse? En annan sak som ska funderas över är vad barnen har för erfarenheter inom det tänkta området som vi skulle kunna utveckla till erfarande (Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt 2008).
Inför varje enskild planerad aktivitet är det alltså viktigt att finna ett lärande objekt. Det varierar från gång till gång och från barngrupp till barngrupp, då det finns olika erfarenheter bland barnen i olika sammanhang. I texten (Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt 2008) beskrivs att de kompetenser ett barn har eller inte, har avgjorts av vilka erfarenheter barnet fått möjlighet till att göra eller inte. Desto fler tillfällen som ges till olika erfarenheter i olika områden skapar fler möjligheter att sedan utveckla ett erfarande. Erfarande beskrivs som att då barnet själv inser vad det förstått och kan.
Författarna beskriver i texten riktadhet, att särskilt gå in och synliggöra för barnet det som var tänkt att belysas, ”Att göra det osynliga synligt” (s.25). Det genom att rikta särskild uppmärksamhet och tydlighet på just det som var tänkt att belysas, ge barnet olika variationer för att kunna urskilja. Att det annars kan bli att barnet gör aktiviteten och inte alls har fått med sig en större förståelse för just det område som var uttänkt. Pedagogens engagemang är här oerhört viktigt, att vara lyhörd och komma med de inlägg och frågeställningar som för utvecklingen och tankarna vidare.
Hur ska pedagogen sedan få klart för sig om den tänkta förståelsen nådde fram som det var tänkt? Efter varje aktivitet menar författarna att det är viktigt att ge tid och utrymme för reflektion, där man samtalar om vad de gjort tillsammans genom metasamtal. Viktigt här är att pedagogen varit uppmärksam och en aktiv lyssnare under aktiviteten. Där ställs utvecklande och genomtänkta frågor som gör att barnet måste tänka till innan svaret kan komma. Det är en träningssak att bli duktig på att veta hur dessa frågor ska utformas, och det är inte alltid så lätt i början är min erfarenhet.
Att lära genom estetiska former fick vi sedan prova på, dels genom att vi spelade upp en scen där argumentation för och emot musik som eget ämne var uppgiften. Det är svårare än man tror att stå upp för det man tycker är det rätta, och att hitta det rätta argumenten, något att jobba på.
Dramatisera en myt, ju mer material desto bättre, genom att med rörelser, ord och sjalar i alla dess färger som rekvisita tydliggöra denna myt.
En slogan skulle skrivas för hur vi sammanfattar bokens innehåll, och visa det med bland annat instrument. Utveckla hela barnet, mer estetik löd den och vi dansade, spelade instrument och "läste" en dikt.
Det är verkligen inte så lätt att bara komma på vad och hur man ska uttrycka sig estetiskt på befallning, men efter en hel del funderande och bollande av idéer kommer man alltid på nåt fast jag är inte riktigt kompis med detta sätt. Känner mej ofta obekväm när man ska agera på kommando, så det får jag väl fundera på hur jag ska bearbeta. Handlar det om att man är så ovan eller skulle det finnas andra sätt att uttvecklas inom drama som passar mig bättre tro?
Konsten att lära barn estetik
Gunilla Fihn har idag visat att vi som pedagoger behöver synliggöra svårigheterna, att hitta de kritiska skeendena som förhindrar att förståelse eller kunskap utvecklas hos barnen. Dramaaktivitet vi gjorde idag gick ut på att utöka förståelsen för att vi genom korta instruktioner kan utveckla en aktivitet. Genom att starta med gruppens egna påhittade rörelser till att förlänga aktiviteten till en liten teaterföreställning men ljud, repliker och rekvisita.
Dans och koreografi
En danslektion i sydamerikanska influenser som salsa, maränga och reaggaton fick vi till oss som inspiation till dagens uppgift. Hitta en koreografi till valfri låt. Jag, Maria och Teuta valde en låt av Shakira, Waka Waka. Den visste vi var populär bland barnen och vi ville testa nåt annat än den vanliga barnmusiken denna gången.
Vi lyssnade efter naturliga brytningar i låten där vi kunde byta rörelser och efter ett par timmar var vi klara. En jättegivande dag där många idéer testades och omarbetades. Vi fick sedan tillfälle att vara med och dansa de andra gruppernas låtar vilket var kul och givande.
Vad som är viktigt när man leder en rörelseaktivitet är att ge max av sig själv, då kan man tänka sig att barnen också gör det. Var tydlig, innan dansen kan det vara bra att gå igenom de rörelser som finns representerade.
När vi gör detta med barnen väljer de vilka rörelser de vill ha till de låtar de väljer. Det kan efter ett tag finnas många olika koreografier att använda sig av vid senare musikstunder tillsammans.
Vi lyssnade efter naturliga brytningar i låten där vi kunde byta rörelser och efter ett par timmar var vi klara. En jättegivande dag där många idéer testades och omarbetades. Vi fick sedan tillfälle att vara med och dansa de andra gruppernas låtar vilket var kul och givande.
Vad som är viktigt när man leder en rörelseaktivitet är att ge max av sig själv, då kan man tänka sig att barnen också gör det. Var tydlig, innan dansen kan det vara bra att gå igenom de rörelser som finns representerade.
När vi gör detta med barnen väljer de vilka rörelser de vill ha till de låtar de väljer. Det kan efter ett tag finnas många olika koreografier att använda sig av vid senare musikstunder tillsammans.
Att känna rörelse
Här hade vi en WS där kreativ dans var det vesäntliga och hur vi som pedagoger kan skapa förutsättningar för barnen att kunna utöva den. I den kreativa dansen är allt rätt, härma rörelser eller hitta på egna. Rekvisita kan vara bra att använda då rörelserna förlängs och förstärks. Det kan även vara skönt att "gömma" sig bakom om man är lite försiktig av sig. Att bli bekväm i olika rörelser förutsätter att man ofta får pröva på dem, allt nytt kan vara främmande och en del barn behöver flera tillfällen på sig att kanske bara iaktta innan de vågar sig hän. Använd hela rummet.
Viktigt är att känna efter i kroppen var det är som egentligen känns när vi rör oss på olika sätt. Hur känns det till exempel när vi snurrar runt? Stanna upp, fundera och reflektera. När vi ska efterlikna/gestalta olika slags djur kan det vara bra att "känna in" dem i kroppen. En elefant har ju mer än en snabel och han är otroligt stor och tung, kan det ha något med att han går som han går? Genom att studera, kommunicera och reflektera över hur olika rörelsemönster ett visst djur har till exempel, kan sedan barnet själv gestalta i egen vald uttrycksform. I Lpo 94 (s.10) står det under lärandemål att:
Föra-följa, vi prövade bland annat att föra varandra i olika riktningar genom att vi höll fingrarna mot varandra och "doserade" vår kraft så kompisen förstod åt vilket håll vi ville gå. Den som följde blundade och fick vara uppmärksam på hur kompisen tryckte olika hårt med fingerspetsarna. Här vill det till att vara trygg med kompisen och lita på varandra.
Viktigt är att känna efter i kroppen var det är som egentligen känns när vi rör oss på olika sätt. Hur känns det till exempel när vi snurrar runt? Stanna upp, fundera och reflektera. När vi ska efterlikna/gestalta olika slags djur kan det vara bra att "känna in" dem i kroppen. En elefant har ju mer än en snabel och han är otroligt stor och tung, kan det ha något med att han går som han går? Genom att studera, kommunicera och reflektera över hur olika rörelsemönster ett visst djur har till exempel, kan sedan barnet själv gestalta i egen vald uttrycksform. I Lpo 94 (s.10) står det under lärandemål att:
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans
Föra-följa, vi prövade bland annat att föra varandra i olika riktningar genom att vi höll fingrarna mot varandra och "doserade" vår kraft så kompisen förstod åt vilket håll vi ville gå. Den som följde blundade och fick vara uppmärksam på hur kompisen tryckte olika hårt med fingerspetsarna. Här vill det till att vara trygg med kompisen och lita på varandra.
Littsem 3
Jederlund (2002) och Bjoerkvold (2005), utifrån dessa böcker diskuterade vi bland annat lekens betydelse för att utveckla fantasin, testa och bearbeta händelser. Och att det oftast finns spontansång där det finns barn, att de inte sjunger om det de gör utan att de sjunger själva görandet.
Vi vuxna ska vara försiktiga när vi ska "hjälpa" barnen till lek. Att till exexmpel rita hagar så barnen kan hoppa är att ta ifrån dem själva processen (görandet), som har så stort innehåll i lärandets olika former. Det vi istället kan göra är att vara närvarande och försöka få igång processen där vi upptäcker att intresse finns.
Vi diskuterade också på vilka sätt man kan arbeta med självkänslan hos barnen. Att ge förutsättningar för att använda alla sina språk och sinnen så mycket som möjligt är en väg dit, menar Jederlind vilket vi skriver under på.
Vi vuxna ska vara försiktiga när vi ska "hjälpa" barnen till lek. Att till exexmpel rita hagar så barnen kan hoppa är att ta ifrån dem själva processen (görandet), som har så stort innehåll i lärandets olika former. Det vi istället kan göra är att vara närvarande och försöka få igång processen där vi upptäcker att intresse finns.
Vi diskuterade också på vilka sätt man kan arbeta med självkänslan hos barnen. Att ge förutsättningar för att använda alla sina språk och sinnen så mycket som möjligt är en väg dit, menar Jederlind vilket vi skriver under på.
Musiken, den skapande leken och spontansången har också stor betydelse för att få struktur i barnens tillvaro. Vi anser att vi behöver tänka mer på detta ute i verksamheten och ta in det mer och inte bara ha rutiner för det vi måste.
Vår process med vårt eget låtskrivande
Efter lite hjärngnugg kom vi överens om att skriva en ny text till melodin från Pippi Långstrump. Den skulle handla om en drake hade vi kommit överens om i storgrupp, det för att ha en liten grund om vi skulle göra en musikteater i musikprojektet. Vår text handlade om Draken Drako som bestämt sig bli en brandman, vilket då ingen annan trodde att han skulle kunna bli. Men om man kämpar riktigt hårt kan det mesta bli som man tänkt.
Vi bollade lite fram och tillbaka vid ett par tillfällen, vi rimmade och testade oss fram tills vi fick ihop en text som vi var ganska nöjda med. Då kom det fram att vi missförstått informationen, vi skulle ju även producera en egen melodi. Det var inte det lättaste då ingen av oss hade erfarit detta, vi kunde ackord på gitarr och piano men det räckte inte riktigt.
Handledningen med Jörgen Larsson var oerhört berikande, han visade och testade tillsammans med oss tills vi var framme till en version vi var nöjda med allihop. Tack för hjälpen!
Vår låt är en rap med en lite rockig refräng, med ett inslag av "prat". Texten ser ut så här:
Vi bollade lite fram och tillbaka vid ett par tillfällen, vi rimmade och testade oss fram tills vi fick ihop en text som vi var ganska nöjda med. Då kom det fram att vi missförstått informationen, vi skulle ju även producera en egen melodi. Det var inte det lättaste då ingen av oss hade erfarit detta, vi kunde ackord på gitarr och piano men det räckte inte riktigt.
Handledningen med Jörgen Larsson var oerhört berikande, han visade och testade tillsammans med oss tills vi var framme till en version vi var nöjda med allihop. Tack för hjälpen!
Vår låt är en rap med en lite rockig refräng, med ett inslag av "prat". Texten ser ut så här:
Draken Drako
Jag är en liten drake och brandman vill jag bli
Ingen annan tror det men de ska nog få tji
Om det nånstans brinner där jag mig befinner
Elden kan jag släcka på momangen klapp
Det enda jag behöver är hjälm och vattenslangen klapp
A
För jag är draken Drako
D
jag kan bli det jag vill
A E7
om jag kämpar kämpar kämpar lite till
A
Jag är draken Drako
D
jag kan bli det jag vill
A E7 A
om jag kääämpar lite till
Ha ha ha ha ha ha ha
- En brandman kan du inte bli, du är en liten drake
- Du sprutar eld, fy fy fy fy
För jag är draken Drako
jag kan bli det jag vill
om jag kämpar kämpar kämpar lite till
Jag är draken Drako
jag kan bli det jag vill
om jag kääämpar lite till
Eld kan drakar spruta, och kan dom inte sluta
Så kan de börja brinna både här och där.
SLÄCK det som brinner innan allt försvinner
Elden kan jag släcka på momangen KLAPP
Det enda jag behöver är hjälm och vattenslangen klapp
För jag är draken Drako
jag kan bli det jag vill
om jag kämpar kämpar kämpar lite till
Jag är draken Drako
jag kan bli det jag vill
om jag kääämpar lite till
http://soundcloud.com/sissie/draken-drako
Från att man inte har en enda tanke i huvudet om hur och vad texten ska innehålla är hela processen ganska fantastisk, hur man tillsammans ger och tar av varandras tankar och idéer. Som var och en sedan funderar och testar om och om igen,når man längre och längre i arbetet . Att det blir ett par steg tillbaka ibland kan vara bra för att faktiskt fundera och reflektera över att allas inslag är väl värda att testa. Det finns så många talanger och tankar hos var och en som ibland bara behöver ges lite extra tid och då är det viktigt att det är ok att backa och testa om igen, anser jag. Nya idéer kommer när klimatet är tillåtande och att det är ok att framföra alla möjliga idéer som tänkts. Det handlar inte om att köpa allas idéer men att alla tas på allvar och att man tillsammans testar de förslag som ges och gemensamt sedan beslutar om hur och vad, det har jag fått erfara genom denna process.
http://soundcloud.com/sissie/draken-drako
Från att man inte har en enda tanke i huvudet om hur och vad texten ska innehålla är hela processen ganska fantastisk, hur man tillsammans ger och tar av varandras tankar och idéer. Som var och en sedan funderar och testar om och om igen,når man längre och längre i arbetet . Att det blir ett par steg tillbaka ibland kan vara bra för att faktiskt fundera och reflektera över att allas inslag är väl värda att testa. Det finns så många talanger och tankar hos var och en som ibland bara behöver ges lite extra tid och då är det viktigt att det är ok att backa och testa om igen, anser jag. Nya idéer kommer när klimatet är tillåtande och att det är ok att framföra alla möjliga idéer som tänkts. Det handlar inte om att köpa allas idéer men att alla tas på allvar och att man tillsammans testar de förslag som ges och gemensamt sedan beslutar om hur och vad, det har jag fått erfara genom denna process.
onsdag 9 mars 2011
Vi gör en enkät
Vi i vår grupp har bestämt att vi ska undersöka ungdomars musikvanor och om de tror musiken förstärker lärandet. Enkäten består av nio frågor och imorgon ska vi försöka nå målgruppen ungdomar i åldern 15-20 år, hälften flickor och hälften pojkar, och be dem svara på enkäten.
Det är allt lite knepigt att sammanställa frågor som uppfattas lika av alla, och att vi verkligen får fram det vi vill utifrån vår frågeställning. Vi sammanställde och skrev in all information och underlag i ett dataprogram, Spss, i vilken vi också utförde signifikantprövningar av olika slag, t-test, p-värde och shi-test. Vi skapade även tabeller och figurer i Spss.
Det vi bland annat fick reda på av vår undersökning var att både tjejerna och killarna lyssnar ofta och mycket ofta på musik, ingen större skillnad mellan könen. Det som däremot skiljde sig åt var att killarna i större utsträckning haft musik i de teoretiska ämnena än tjejerna vilket var intressant.
Det är allt lite knepigt att sammanställa frågor som uppfattas lika av alla, och att vi verkligen får fram det vi vill utifrån vår frågeställning. Vi sammanställde och skrev in all information och underlag i ett dataprogram, Spss, i vilken vi också utförde signifikantprövningar av olika slag, t-test, p-värde och shi-test. Vi skapade även tabeller och figurer i Spss.
Det vi bland annat fick reda på av vår undersökning var att både tjejerna och killarna lyssnar ofta och mycket ofta på musik, ingen större skillnad mellan könen. Det som däremot skiljde sig åt var att killarna i större utsträckning haft musik i de teoretiska ämnena än tjejerna vilket var intressant.
Föreläsning enkät 7/3-11
Vi fick till oss vad en enkät ska innehålla, hur frågor ska ställas så vi får ut de vi tänkt av svaren och att vi följer etiska regler som att informera om vilka vi är, vårt syfte, vad enkäten ska användas till och av vilka.
Bra att testa enkätfrågorna och svarsalternativen på varandra innan för att minimera oönskade feltolkningar.
Tre olika tester kan utföras i spss, de görs för att se tillförlitligheten i undersökningen.
Bra att testa enkätfrågorna och svarsalternativen på varandra innan för att minimera oönskade feltolkningar.
Tre olika tester kan utföras i spss, de görs för att se tillförlitligheten i undersökningen.
Vald littertur 2 & Musikprojektet
Idag fick vi ytterligare mer didaktiska förslag på aktiviteter som vi kan använda i verksamheten. Marie hade en fråga till alla grupper om det blev som vi tänkt och vad i så fall, om inte vad var det som inte blev som vi tänkt. Vad kan man tänka på till nästa gång för att förbättra, förenkla, försvåra eller förändra på annat vis?
Sara, Maria och Linnea hade även denna gång en aktivitet där de bjöd stort på sig själva och där kläder och instrument gav helheten. Jättekul att se och höra dem, det skulle barnen älskat tror jag. Temat var djur, där alla tre överlappade varandra, från att trollet tog emot alla, berättade att hon bodde i skogen och sjöng "I ett hus i skogens slut, trollet tittar ut", plötsligt kommer haren nej kaninen skuttandes, Sara då och tar fram gitarren och sjunger "Jag är en liten kanin". Linnea demonstrerar som älg, "Älgarna demonstrerar", där kompisarna spelar effektfullt på trummorna.
Massagesagor,
Sara, Maria och Linnea hade även denna gång en aktivitet där de bjöd stort på sig själva och där kläder och instrument gav helheten. Jättekul att se och höra dem, det skulle barnen älskat tror jag. Temat var djur, där alla tre överlappade varandra, från att trollet tog emot alla, berättade att hon bodde i skogen och sjöng "I ett hus i skogens slut, trollet tittar ut", plötsligt kommer haren nej kaninen skuttandes, Sara då och tar fram gitarren och sjunger "Jag är en liten kanin". Linnea demonstrerar som älg, "Älgarna demonstrerar", där kompisarna spelar effektfullt på trummorna.
Massagesagor,
3/3-11 VFU Musikaktivitet 1
Jag har idag haft min första "musiklektion" med nio förskoleklassbarn, där min tanke var att introducera en påsksång genom att först klappa rytmen och sjunga och därefter lägga till instrument. En påskkärring som någon av mina egna barn gjort hade jag med som rekvisita, vilken vi pratade lite kring. Har någon sett någon påskkärring någon gång, vart flyger dom, vad tror ni dom gör där osv. Sången heter Titta i luften, vilken jag försökte introducera på samma vis som Marie gjorde, klappa på knän, mage, axlar och huvud och sjunga bang bang, dang dang, rad da, gosch gosch, bang bang, dang, dang, rad da, gosch. Efter tre gånger frågade jag barnen om de kunde beskriva vad vi gjorde, en av barnen svarade "först gör vi allt, sen gör vi allt fast bara en gång på huvet", det var en bra reflektion över vad vi gjort. Därefter fortsatte vi att klappa rytmen och jag bad dem sjunga med när de ville, vilket några av barnen gjorde andra gången medan några mest iakttog och nöjde sig med rytmen.
Nu var det dags för instrumenten, vilket det fanns rikligt med i denna klassen. Jag förklarade att de skulle få välja instrument tre åt gången, sen sjöng jag sången "Vad får det lov att va, att spela på idag." Det gick också bra, fast jag inte riktigt kom ihåg vad alla instrument hette. Men det blev egentligen ett ganska bra sätt att få alla att tänka till vad instrumenten kunde heta och det jag och barnen inte kom på visste min handledare som också var med. Ett av barnen sa med skrattande röst "gurka, att den heter gurka visste ja inte". Själva spelandet blev väldigt livligt, de hade rikligt med intstrument på skolan men de använde dem lite för sällan, beskrev min handledare, så det var inte förbi "kladdstadiet" kan man säga. Men vi försökte så gott vi kunde att både sjunga och spela på intstumenten fritt. Min tanke var från början att dela upp så hälften spelade och hälften sjöng men det får bli en annan gång. Vi avslutade med att sjunga "Nu så ska vi sluta".
Min reflektion över aktiviteten är att det var en kul och givande upplevelse för mig och även för barnen. Jag är glad att jag vågade använda min röst som instrument då jag ännu inte lärt mig tillräckligt på gitarren. Till nästa gång ska jag lära mig vad instrumenten heter och lärt mig sången på gitarren.
Nu var det dags för instrumenten, vilket det fanns rikligt med i denna klassen. Jag förklarade att de skulle få välja instrument tre åt gången, sen sjöng jag sången "Vad får det lov att va, att spela på idag." Det gick också bra, fast jag inte riktigt kom ihåg vad alla instrument hette. Men det blev egentligen ett ganska bra sätt att få alla att tänka till vad instrumenten kunde heta och det jag och barnen inte kom på visste min handledare som också var med. Ett av barnen sa med skrattande röst "gurka, att den heter gurka visste ja inte". Själva spelandet blev väldigt livligt, de hade rikligt med intstrument på skolan men de använde dem lite för sällan, beskrev min handledare, så det var inte förbi "kladdstadiet" kan man säga. Men vi försökte så gott vi kunde att både sjunga och spela på intstumenten fritt. Min tanke var från början att dela upp så hälften spelade och hälften sjöng men det får bli en annan gång. Vi avslutade med att sjunga "Nu så ska vi sluta".
Min reflektion över aktiviteten är att det var en kul och givande upplevelse för mig och även för barnen. Jag är glad att jag vågade använda min röst som instrument då jag ännu inte lärt mig tillräckligt på gitarren. Till nästa gång ska jag lära mig vad instrumenten heter och lärt mig sången på gitarren.
tisdag 8 mars 2011
Områdesdag i fullmäktigehuset 2/3-11
Denna dagen fick vi till oss att det är absolut pengarna som styr barnens behov och tyvärr inte som vi alla skulle önskat att det var barnens behov. Långsiktighet är något som heller inte går att arbeta med då budgeten ständigt är föränderlig. En dag som denna var inte särskilt uppiggande eller stimulerande inför vårt kommande yrkesval, kändes lite som att vi ska veta när vi kommer ut och arbetar så ska veta att pengar finns inte, så min fundering blev rent spontant, vill de inte att folk ska känna hopp inför sitt kommande yrkesval?
tisdag 1 mars 2011
1/3 Tema och musikprojekt
Hur drar man igång ett tema där barnens idéer och intressen är själva grunden? Det kan såklart ske på många olika sätt, viktigt är att barnen känner att de är med och kan påverka och utveckla. Ett sätt som Marie visade idag var hur hon och hennes dåvarande kollega frågade barnen en eftermiddag när de satt och åt frukt om vad för tema de ville arbeta med. Barnen hade inte så många idéer just då men ett barn sa banan, kanske för att han åt på en banan just då. Och så fick det bli, ett superkul tema visade det sig. Så alla sätt kan funka. Som det står i läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s.11)
När väl ett tema är bestämt kan en brainstorm vara bra, få så många tankar som möjligt om ämnet av dem som ska delta. Dela sedan in i olika kategorier, dela sedan eventuellt upp barnen efter intresseområden och starta upp genom att forska, gå på studiebesök, experimentera osv.
Musikprojektbrainstorm hade vi under eftermiddagen, och det framkom en rad kul idéer att fundera vidare på till på fredag.
Verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.
När väl ett tema är bestämt kan en brainstorm vara bra, få så många tankar som möjligt om ämnet av dem som ska delta. Dela sedan in i olika kategorier, dela sedan eventuellt upp barnen efter intresseområden och starta upp genom att forska, gå på studiebesök, experimentera osv.
Musikprojektbrainstorm hade vi under eftermiddagen, och det framkom en rad kul idéer att fundera vidare på till på fredag.
28/2 Att skriva en text
Idag har vi mest analyserat sångtexter. Vi har sökt efter rim, rytm, upprepningar, refränger, fraser, betoningar, berättande eller beskrivande texter.
När man ska sätta melodi till en text är det lättast om texten är regelbunden, eventuellt med en refräng mellan stroferna. Rytmen i en låt finns inte bara där utan måste "göras" av låtskrivaren. Tyvärr hann vi inte med att börja skriva på egna texter, men å andra sidan kan vi vad ett fonem är (minsta betydelseskiljande språkljud, finns 72 stycken).
När man ska sätta melodi till en text är det lättast om texten är regelbunden, eventuellt med en refräng mellan stroferna. Rytmen i en låt finns inte bara där utan måste "göras" av låtskrivaren. Tyvärr hann vi inte med att börja skriva på egna texter, men å andra sidan kan vi vad ett fonem är (minsta betydelseskiljande språkljud, finns 72 stycken).
torsdag 24 februari 2011
24/2 Didaktisk momentplanering 1
En dag full med tips och idéer till musikaktiviteter med både små och lite större barn. En del moment var för mig okända, som till exempel "Spela ljudmemory med våra egna kroppar", vilka ljud man kan förändra efter tema eller intresse. Idag bestod memorylätena av bondgårdsdjur, vi fick som vanligt många goa skratt på köpet. Mycket former av sång där känslolägen och olika tempon förändrade låtarnas ursprung. Djur, färger, rörelser och känslor var de teman som lyftes.
Att kunna styrka med läroplanen är viktigt, det för att synliggöra vad för olika former av lärande vi arbetar med i leken och musiken. Språkutvecklingen, det sociala samspelet, matematiken och rörelser i olika former är saker som tränas och det ska vi alltid försöka att påvisa. Då kan det vara bra att ta för vana att skriva momentplaneringar där lärandet synliggörs och styrks. Det kan då bidra till att vår kommande yrkesstatus höjs när vi kan argumentera för de former av lärande som ingår i det vi gör med barnen, och mot dem som anser förskoleyrket och de estetiska aktiviteterna endast är "lekstuga". I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010 s.11) står det under utveckling och lärande att:
Att kunna styrka med läroplanen är viktigt, det för att synliggöra vad för olika former av lärande vi arbetar med i leken och musiken. Språkutvecklingen, det sociala samspelet, matematiken och rörelser i olika former är saker som tränas och det ska vi alltid försöka att påvisa. Då kan det vara bra att ta för vana att skriva momentplaneringar där lärandet synliggörs och styrks. Det kan då bidra till att vår kommande yrkesstatus höjs när vi kan argumentera för de former av lärande som ingår i det vi gör med barnen, och mot dem som anser förskoleyrket och de estetiska aktiviteterna endast är "lekstuga". I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010 s.11) står det under utveckling och lärande att:
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
23/2 Littsem 2
Idag har vi diskuterat Lilliestams bok Musikliv, vad musik gör med människor och vad människor gör med musik. Vi hade lite olika uppfattningar om innehållet men för min del tyckte jag den tog upp allt som vi faktiskt gör med musik och vad musiken gör med oss plus lite till. Hur vi använder oss av musik och dess påverkan på oss i olika situationer.
I gruppen upptäckte vi att vi har ganska olika musikerfarenheter, några är duktiga på piano och några kommer nog att bli. Mitt första möte med ett instrument var när jag gick i andra klass och då spelade vi alla blockflöjt. Tyvärr var det inte så intressant så jag la ner allt vad instrument och eget musikande handlade om, man kan gott säga att blockflöjten tog död på det intresset. Annars älskar jag att sjunga i min ensamhet, men även i andra sammanhang som vid en lägereld till exempel. Vad vi har gemensamt är att vi alla tycker om musiken i olika former.
Hur kommer det sig att viss musik håller måttet igenom generationer? Intressant att fundera över. Och att vi fyller vår musikryggsäck med nya genrer, kanske tömmer vi ryggsäcken på musik som vi tröttnat på men att en viss bas alltid finns med.
I gruppen upptäckte vi att vi har ganska olika musikerfarenheter, några är duktiga på piano och några kommer nog att bli. Mitt första möte med ett instrument var när jag gick i andra klass och då spelade vi alla blockflöjt. Tyvärr var det inte så intressant så jag la ner allt vad instrument och eget musikande handlade om, man kan gott säga att blockflöjten tog död på det intresset. Annars älskar jag att sjunga i min ensamhet, men även i andra sammanhang som vid en lägereld till exempel. Vad vi har gemensamt är att vi alla tycker om musiken i olika former.
Hur kommer det sig att viss musik håller måttet igenom generationer? Intressant att fundera över. Och att vi fyller vår musikryggsäck med nya genrer, kanske tömmer vi ryggsäcken på musik som vi tröttnat på men att en viss bas alltid finns med.
tisdag 22 februari 2011
Transponering
Musikteori: Om man anser att en låts förbestämda ton inte passar så bra till mig att sjunga till kan man transponera om den, från ex. C-dur till G-dur. Då använder man sig av en kvintcirkel, där man då tittar efter var C-dur finns respektive G-dur. För att komma från C-du till G-dur behöver vi gå ett steg till höger och då gör man detsamma med alla de utsatta ackorden i låten.
Har ackordet en siffra med sig, följer den även med ex. A7 blir E7 osv.
När kan man behöva transponera en låt? När tonen är för låg eller för hög för de som ska sjunga.
Pentatoniska tonförrådet, dessa toner kan man spela hur som helst för de låter fint tillsammans, c d f g a det motsvarar de svarta tangenterna på pianot.
Trummor - vi klappade och trummade namn, håller man fyrtakt är det viktigt att den inte går för fort om det är något barn som har ett långt namn med många betonande stavelser. Rätt så klurigt faktiskt.
Med hjälp av trummorna kan man spela varandras eko, sitt i en ring och gå laget runt.
Har ackordet en siffra med sig, följer den även med ex. A7 blir E7 osv.
När kan man behöva transponera en låt? När tonen är för låg eller för hög för de som ska sjunga.
Pentatoniska tonförrådet, dessa toner kan man spela hur som helst för de låter fint tillsammans, c d f g a det motsvarar de svarta tangenterna på pianot.
Trummor - vi klappade och trummade namn, håller man fyrtakt är det viktigt att den inte går för fort om det är något barn som har ett långt namn med många betonande stavelser. Rätt så klurigt faktiskt.
Med hjälp av trummorna kan man spela varandras eko, sitt i en ring och gå laget runt.
Arrangemang
Marie visade genom att sjunga och dirigera oss in i olika former av hur man kan arrangera en låt. Vi fick pröva på att sjunga delar av låten och kanon i fyra olika stämmor, det lät väl sådär när vi sjöng om vår döda tupp. Men som sagt kan man arrangera, planera hur man ska sjunga en låt helt enkelt. I låten Chocolat bon bon sjöng vi alla första versen, sedan sjöng Marie Jag vill ha, osv och vi alla andra sjöng lite till och till sist sjöng vi gemensamt Alla vill vi ha choklad. Så arrangerades den låten till exempel. Även yngre barn klarar av att sjunga kanon.
http://www.itslearning.com/mah/lumaol/pojkaktig/
En sångbok för killar, Pojkaktig (länk ovan), introducerades vi in i. Genustänket fanns där direkt och jag undrade vad nu detta var och det hade också Marie funderat på och valt bort dessa böcker under lång tid men efter att ha träffat bokens upphovsmän gav hon böckerna en chans. Namnet på boken tycker jag ej är så ok men sångerna är kul och passar naturligtvis både killar och tjejer lika bra. I de böckerna hittar man sånger till halloween och till tokiga eller lite läskiga sammanhang.
Musikteori: Toner och oktaver stod på schemat idag. Tonerna c-b är indelade i oktaver, som sektioner, det heter Stora oktaven, lilla oktaven, ettstrukna oktaven, tvåstrukna oktaven osv och skrivs ex. C, c, c1,c2. Vi ska kunna sätta ut från lilla g-c3 på pianots tangenter till tentan. Varför har man då oktaver? Jo för att veta vilken ton en not har, eftersom det finns många av noten c t ex. G-klaven talat om var tonen g1 ligger.
Är inte oktaven utskriven är det valfritt- vad menade jag med det, var står den i så fall utskriven?
http://www.itslearning.com/mah/lumaol/pojkaktig/
En sångbok för killar, Pojkaktig (länk ovan), introducerades vi in i. Genustänket fanns där direkt och jag undrade vad nu detta var och det hade också Marie funderat på och valt bort dessa böcker under lång tid men efter att ha träffat bokens upphovsmän gav hon böckerna en chans. Namnet på boken tycker jag ej är så ok men sångerna är kul och passar naturligtvis både killar och tjejer lika bra. I de böckerna hittar man sånger till halloween och till tokiga eller lite läskiga sammanhang.
Musikteori: Toner och oktaver stod på schemat idag. Tonerna c-b är indelade i oktaver, som sektioner, det heter Stora oktaven, lilla oktaven, ettstrukna oktaven, tvåstrukna oktaven osv och skrivs ex. C, c, c1,c2. Vi ska kunna sätta ut från lilla g-c3 på pianots tangenter till tentan. Varför har man då oktaver? Jo för att veta vilken ton en not har, eftersom det finns många av noten c t ex. G-klaven talat om var tonen g1 ligger.
Är inte oktaven utskriven är det valfritt- vad menade jag med det, var står den i så fall utskriven?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)